Så utfodrar du det moderlösa fölet
– och ger det den bästa starten i livet
0
0
– så hjälper du ditt sto tryggt genom fölningen
Fölning är en av de mest spännande – och samtidigt mest sårbara – händelserna i hästens liv. På bara några minuter går stoet från att vara dräktigt till att bli mamma, och fölet måste på rekordtid anpassa sig till en helt ny värld. De flesta fölningar går lyckligtvis utan komplikationer, men när något går fel sker det ofta snabbt. Därför är det en stor fördel att känna till fölningens faser och veta vilka tecken som är normala – och när man ska reagera.
För hästägaren handlar en trygg fölning både om förberedelse, observation och timing. När man har koll på de viktigaste principerna blir det lättare att behålla lugnet och agera säkert. I det här blogginlägget får du Fölningens ABC – en vetenskapligt förankrad praktisk guide som går igenom fölningens faser, den första kritiska tiden efter födseln samt en checklista som hjälper dig att få överblick när det verkligen gäller.
Ett sto är dräktigt i 11 månader, cirka 340 dagar. Men det kan finnas stora skillnader mellan individer. Det är inte ovanligt att fölet kan komma upp till 2 veckor före beräknat datum och upp till 3 veckor efter!
Det är under de sista 3 månaderna av dräktigheten som fölet växer som mest, och stoet behöver därför en specialanpassad utfodring.
Det kan du läsa mer om här:
Utfodring av det dräktiga stoet är avgörande för fölets start i livet!
En fölning är nära förestående när muskulaturen kring slidöppningen och runt svansen är helt avslappnad och mjölken har runnit till.
Juvret blir fyllt och spänt, och det kan förekomma mjölkläckage eller vaxproppar – lite mjölk som stelnar på spenspetsen.
Det är inte ovanligt att dessa tecken kommer några timmar före fölningen, men ibland kan de finnas där redan en hel vecka innan.’
Fölning delas vanligtvis in i tre stadier. Det kan låta som en teoretisk indelning, men i praktiken är det ett av de bästa ”verktygen” man kan ha som hästägare. När du känner till stadiernas längd och kännetecken kan du bedöma om fölningen fortskrider som förväntat.
Detta kallas öppningsfasen. Kroppen arbetar med att placera fölet korrekt och göra födelsevägen klar. Många ston blir oroliga och kan verka rastlösa: de kan svettas, titta mot flanken, skrapa i ströet eller lägga sig och resa sig flera gånger. Stadiet varar ofta ½–4 timmar, men tiden kan variera. När fosterhinnan brister ser man att ”vattnet går”, och det markerar övergången till nästa fas.
Denna fas är kort, intensiv och mycket viktig. Hos de flesta ston varar den 10–20 minuter, max 30 minuter, och det är här man måste vara som mest uppmärksam. Ett normalt förlopp är att man först ser en ljus fosterhinna, därefter två framben – ofta med det ena lite framför det andra – och till sist fölets mule vilande på framknäna. När dessa delar ligger rätt följer kroppen vanligtvis utan större problem. Om det inte sker någon framgång, eller om man ser tecken på felaktigt läge, bör man reagera snabbt. Veterinärer betonar att fördröjning i stadium 2 är en av de viktigaste orsakerna till att föl blir försvagade eller får en svår start i livet.
Många hästägare underskattar denna fas eftersom fölet redan är fött och spänningen har lagt sig. Men moderkakan är en biologisk ”tidsinställd risk” om den inte kommer ut. Kvarhållen efterbörd kan öka risken för allvarliga komplikationer hos stoet, bland annat infektion och fång, och därför är det avgörande att man håller koll på att den avgår inom några timmar. Det är samtidigt viktigt att säkerställa att moderkakan är korrekt avgången och hel, så att inga delar blir kvar i livmodern.
När fölet är fött börjar en ny fas som är minst lika viktig som själva fölningen: de första timmarna i livet. Fölet ska snabbt stabilisera cirkulationen, resa sig, hitta juvret och dricka råmjölk. Det låter enkelt, men biologiskt är det en komplex övergång, och därför finns tydliga rekommendationer för vad fölet bör klara inom vissa tidsramar.
En av de mest kända och praktiska tumreglerna är 1–2–3-regeln, som ger hästägaren en enkel och konkret överblick över vad som ska ske när. Regeln är särskilt värdefull eftersom den fungerar som ett tidigt larmsystem: om något inte sker i tid kan man hinna agera innan fölet blir försvagat.
Samtidigt är den första tiden avgörande för fölets immunförsvar. Föl föds utan en färdig antikroppsberedskap och är därför beroende av att ta upp antikroppar via råmjölken. Detta kallas passiv immunitet och är en central del av fölets överlevnad och motståndskraft.
De flesta antikroppar tas upp bäst under de första 6–8 timmarna efter födseln. Efter 24 timmar har tarmen förlorat förmågan att effektivt ta upp antikroppar, och därför är tidigt diande viktigt. Om fölet inte får tillräckligt med antikroppar ökar risken för livshotande sjukdomar såsom lunginflammation, mag-tarminfektioner, ledinfektioner och sepsis.
Här är den viktigaste informationen samlad så att du snabbt kan checka den i stallet.
| Tid efter födseln | Det bör ske | Varför det är viktigt |
| Inom 1 timme | Fölet bör stå | Tecken på normal styrka |
| Inom 2 timmar | Fölet bör dricka/dia | Energi och upptag av antikroppar |
| Inom 3 timmar | Placenta/moderkaka bör vara utstött | Minskar risken för komplikationer |
fölet är försenat i något av 1–2–3-stegen, om moderkakan inte avgår, eller om du inte ser tecken på tarmbeck/mekonium (fölets första avföring) inom 6 timmar.
Det bästa sättet att hjälpa stoet är sällan att ”göra mer”, utan snarare att vara förberedd och kunna agera lugnt. Fölning bör ske i en ren, säker och lugn box med plats för att stoet ska kunna lägga sig utan att riskera att skada sig själv eller fölet. Många väljer också att övervaka stoet nära beräknad tid via kamera eller larm, eftersom de flesta fölningar sker på natten.
Det är en fördel att ha utrustning klar i förväg, men i praktiken handlar det mest om att hålla området hygieniskt, observera korrekt och kunna reagera. Ett enkelt ”fölkit” med rena handdukar, handskar, termometer och möjlighet till navelvård är ofta tillräckligt, så länge veterinärens kontaktuppgifter finns nära till hands.
Det viktigaste under timmarna efter födseln är att dokumentera tidpunkter. Notera när fölet står, när det diar och när moderkakan avgår. Dessa små tidsnoteringar ger dig en tydlig överblick och gör det lättare för veterinären att hjälpa om du behöver rådgivning under tiden.
Fölning kan inte planeras i detalj – men den kan förberedas. När du känner till fölningens tre stadier och följer 1–2–3-regeln har du en solid, fackmässig grund att luta dig mot. Det gör det lättare att upptäcka avvikelser tidigt, vilket kan vara avgörande för både stoet och fölet. Samtidigt är råmjölk och antikroppar en nyckelfaktor: det är här fölet får sitt första immunskydd, och det sker bara under ett mycket kort tidsfönster efter födseln.
Med kunskap, förberedelse och ett schema du kan använda i praktiken blir fölningen inte bara en händelse du ”hoppas går bra” – utan en process du kan stödja tryggt och professionellt.
Är du osäker på hur du ska utfodra ditt dräktiga/diande sto eller det nyfödda fölet?
Kontakta då din lokala rådgivare för närmare vägledning!
Højgaard Hestehospital
https://www.ridehesten.com/Files/News/File/71568683-e5ac-4824-ae15-dd17a6dcda85.pdf
https://odsherreds-dyrehospital.dk/ydelser/hestepraksis/draegtighed/
https://www.ridehesten.com/nyheder/foltid-sadan-sikrer-du-din-hoppe-en-god-foling/58643
https://hestedyrlaegerne-ribe.dk/DK/Vidensbase/Foling.aspx
https://www.hestedyrlaegerne.dk/artikelsamling/guide-til-foling.aspx
St. Hippolyt Sverige AB
org. nr. 556775-4386
Tel. 0413 486 100
info@hippolyt.se
St. Hippolyt Nordic A/S
Øgelundvej 7, Blåhøj
DK-7330 Brande
CVR: DK 10026725
IBAN: SE6295000099604205200126
