Fölningens ABC
– så hjälper du ditt sto tryggt genom fölningen
0
0
– och ger det den bästa starten i livet
När ett föl blir moderlöst – antingen för att stoet dör eller avvisar fölet – står man som hästägare plötsligt med ett ansvar som både är känslomässigt tungt och praktiskt krävande. Ett sto som inte kan producera mjölk skapar liknande problem. Det moderlösa fölet har inte bara förlorat sin primära näringskälla, utan också den viktigaste biologiska ”stödfunktionen” i livet: råmjölk, värme, trygghet, beteendereglering och social inlärning. Därför handlar utfodring av ett moderlöst föl inte bara om kalorier och liter mjölk, utan om att stödja hela fölets överlevnad och utveckling.
Om du står i denna situation rekommenderar vi starkt att du har tät kontakt med en erfaren veterinär inom området.
av de fem viktigaste fokusområdena, som du kan läsa mer om längre ner i blogginlägget:
råmjölk (colostrum) och immunförsvar
Ett föl kan bli moderlöst i olika åldrar, och om det värsta skulle inträffa att stoet dör under fölningen måste fokus omedelbart ligga på intaget av råmjölk.
Det mest akuta problemet hos ett nyfött moderlöst föl är inte energibrist, utan bristande skydd mot infektioner. Föl föds utan antikroppar och därmed utan ett fungerande immunförsvar, och är därför helt beroende av att ta upp immunoglobuliner via stoets råmjölk. Just därför är råmjölk det allra första du måste säkerställa – helst så snabbt som möjligt. Fölet har maximalt 48 timmar på sig att ta upp råmjölken, därefter stänger tarmslemhinnan för upptaget.
Om stoet fortfarande är kvar bör man försöka mjölka ur råmjölk, även om hon inte accepterar fölet. Alternativt kan råmjölk erhållas från ett annat sto (helst från samma dag), eller så kan ett kommersiellt råmjölksprodukt användas i samråd med veterinär. Erfarna uppfödare fryser ofta in nödransoner från bra ston för att ha till hands om olyckan skulle vara framme.
Det viktigaste budskapet är att man inte kan ”avvakta och se” i ett scenario med moderlöst föl. Snabb handling gör en mätbar skillnad för fölets överlevnad.
Om du är osäker på om fölet fått tillräckligt med råmjölk kan veterinären ta ett blodprov och mäta antikroppsnivåerna.
val av mjölklösning
Efter råmjölken uppstår nästa fråga: vad ska fölet leva av de första månaderna?
I praktiken finns tre alternativ:
Den biologiskt bästa lösningen är ett amsto, men detta är inte alltid realistiskt – vare sig logistiskt eller tidsmässigt. Många väljer därför att föda upp fölet på mjölkersättning, vilket kan fungera väl om man arbetar strukturerat med hygien, utfodringsrutiner och uppföljning av fölets välmående.
kvalitet och korrekt blandning är avgörande
Mjölkersättning för föl är inte bara ”mjölkpulver”. En bra mjölkersättning är utvecklad för fölets matsmältningssystem och behov av aminosyror, fett, mineraler och energi under en period av extrem tillväxt. Därför bör man välja en produkt som är specifikt framtagen för föl – inte kalversättning eller hemmagjorda blandningar.
En bra mjölkersättning för moderlösa föl bör innehålla:
Om det inte är möjligt att få tag på mjölkersättning för föl kan komjölk användas tillfälligt, om man tillsätter 20 g dextros per liter mjölk. Det bästa alternativet är dock alltid ett väl sammansatt, fölanpassad produkt.
En central utmaning för moderlösa föl är att de naturligt skulle dia mycket ofta i små mängder. När människor utfodrar blir det lätt färre och större måltider, vilket ökar risken för problem som förändrad avföringskonsistens, magbesvär och instabil vätske- och energibalans. Därför bör utfodringen planeras så att fölet får små mängder fördelade över många utfodringstillfällen, särskilt i början.
små måltider, hög stabilitet
Under de första veckorna bör man tänka ”kontinuerlig näring” snarare än ”måltider”. Fölets mag-tarmkanal är anpassad till frekvent diande, och stora mängder mjölk vid ett tillfälle belastar matsmältningen. Det kan jämföras med den vuxna hästen, som mår bäst av kontinuerlig tillgång till grovfoder utan långa uppehåll.
Detta innebär att uppfödning av ett moderlöst föl är ett intensivt projekt, särskilt om fölet bara är några dagar gammalt. Då behöver fölet utfodras ungefär varannan timme, dygnet runt. Nattutfodringar, rengöring av utrustning och ständig observation är tidskrävande – därför krävs en plan som även fungerar i praktiken för ägaren.
En bra grundregel är: hellre lite oftare än för mycket åt gången. Följ alltid fölets respons – avföringens konsistens, buk, aptit, energinivå och vikt är de viktigaste indikatorerna.
| Fölets ålder | Timmar mellan utfodring |
| 1-6 dagar | 2 |
| 7-14 dagar | 3 |
| 15 dagar –5:e veckan | 4 |
Nattetid kan intervallen vara något längre.
Vägledande daglig mjölkmängd:
| Fölets ålder | % av kroppsvikten i liter mjölk |
| 1 dag | 15 % |
| 2 dagar | 22-23 % |
| 7 dagar och äldre | 25 % |
Den ”osynliga” faktorn som avgör framgång
Vid flask- eller hinkutfodring är smittrycket en reell risk. Mjölkrester är en idealisk grogrund för bakterier, och moderlösa föl är extra sårbara eftersom deras immunförsvar ofta är försvagat – särskilt om råmjölksintaget varit otillräckligt.
Därför måste rutiner kring blandning, förvaring och rengöring vara konsekventa. Det handlar inte om att vara överdrivet noggrann, utan om att vara professionell. Detta är en av anledningarna till att moderlösa föl kan vara mer krävande än ”vanliga” föl, även om de verkar starka och pigga från början.
Det rekommenderas också att lära fölet att dricka mjölkersättningen ur hink eller skål istället för flaska, eftersom detta är betydligt lättare att hålla rent.
avföring, tillväxt och beteende
Ett moderlöst föl kan snabbt halka efter utan tydliga varningssignaler. Följ därför utvecklingen noggrant:
• Dricker fölet stabilt och frivilligt?
• Har det god energi mellan utfodringarna?
• Är avföringen normal eller har konsistensen förändrats?
• Är buken uppblåst eller spänd?
• Ser du tecken på uttorkning eller slöhet?
Förändrad avföringskonsistens är ett av de vanligaste problemen vid uppfödning med mjölkersättning och beror ofta på för stora måltider, för hög koncentration eller för snabba förändringar.
Blir fölet slött, slutar dricka, får feber eller verkar påverkat ska veterinär kontaktas omedelbart. Hos unga föl kan tillståndet försämras mycket snabbt.
Tidigt men med eftertanke
Även om mjölk är huvudnäringen i början kommer de flesta föl att börja smaka på fast foder relativt tidigt. Detta är positivt eftersom det stimulerar matsmältningens utveckling och förbereder fölet för en mer stabil övergång till grovfoder och kraftfoder.
Fölets matsmältning är fortfarande under utveckling och kan inte hantera stora mängder. Kvalitet är viktigare än kvantitet.
Det kraftfoder som erbjuds bör vara:
Målet är inte att ”göda upp” fölet, utan att bygga en stabil grund för korrekt tillväxt. Fel i denna fas kan påverka ben, senor och leder långt in i hästens vuxenliv.
Läs mer här:
Därför är det viktigt att du utfodrar det unga fölet!
Avvänjning har inget fast datum – det är en process. Många moderlösa föl kan successivt minska mjölkmängden när de äter stabila mängder kraftfoder och mår bra, men detta måste ske gradvis för att undvika både viktnedgång och stress.
Vissa föl klarar övergången snabbt, medan andra behöver längre tid.
Det beror bland annat på:
Att vara moderlös gör ofta avvänjningen mer komplex, eftersom fölet inte bara förlorar mjölken utan också en viktig trygghetsfaktor. Därför är det en stor fördel om fölet kan gå tillsammans med en lugn artfrände, så att det inte växer upp med människor som sin primära ”flock”.
Utfodring är också uppfostran
På St. Hippolyt Nordic ser vi ofta att moderlösa föl antingen blir mycket människofixerade eller mer stresskänsliga, just eftersom de saknar stoets naturliga inlärning under de första månaderna. Moderlösa föl har inte bara näringsmässiga utmaningar, utan också utvecklings- och beteendemässiga, där socialisering måste ingå som en naturlig del av managementet.
Vid flaskutfodring och nära hantering är det lätt att göra fölet till ett ”husdjur”. På lång sikt behöver fölet dock framför allt lära sig att vara häst – med respektfull kontakt, lugna rutiner och möjlighet att spegla sig i andra hästar.
En plan du kan följa
Att föda upp ett moderlöst föl är fullt möjligt, men det kräver struktur.
Vår rekommendation är därför att du snabbt tar fram en realistisk plan tillsammans med veterinär och rådgivare, som tar hänsyn till:
Med rätt insatser kan moderlösa föl utvecklas normalt och bli friska, välfungerande hästar. Men framgång kräver att man arbetar både med biologin och vardagen – och att man reagerar tidigt om något inte utvecklas som förväntat.
Behöver du rådgivning i en sådan situation, kontakta din lokala rådgivare!
https://madbarn.com/orphan-foals/
Den stora foderboken av Nanna Luthersson
https://www.netdyredoktor.dk/hest/tema/def/det-moderloese-foel/
https://www.ridehesten.com/Files/News/File/71568683-e5ac-4824-ae15-dd17a6dcda85.pdf
St. Hippolyt Sverige AB
org. nr. 556775-4386
Tel. 0413 486 100
info@hippolyt.se
St. Hippolyt Nordic A/S
Øgelundvej 7, Blåhøj
DK-7330 Brande
CVR: DK 10026725
IBAN: SE6295000099604205200126
