
Vi har tidigare skrivit om hur viktigt det är att ha fokus på korrekt grovtarmsfunktion och fermentering under övergången till bete under vårperioden.
Vi har tidigare skrivit om hur viktigt det är att ha fokus på korrekt grovtarmsfunktion och fermentering under övergången till bete under vårperioden, eftersom det kan ge utmaningar med bland annat förändrad träckkonsistens och obehag hos hästen.
Du kan läsa inlägget här:
https://hippolyt.se/inbetning-av-hastar-vad-hander-och-vad-gor-du-om-det-gar-fel
Inlägget innehåller till exempel information om hur en bra invänjning på bete går till, vad du ska vara uppmärksam på och vad du ska göra om träcken ändrar konsistens.
Men inlägget innehåller inte det vetenskapliga kring hur utmanande de felaktiga restprodukterna från döda mikroorganismer i grovtarmen kan vara, samt vad ett förändrat pH-värde i tarmen kan göra med själva tarmväggen.
De nämnda restprodukterna, endotoxiner, uppstår som en följd av mikroorganismernas död och en generellt instabil mikroflora i hästens grovtarm. Detta uppstår särskilt under invänjningsperioden på bete, eftersom det då sker ett mycket stort foderbyte från grovfoder till det färska, kraftiga gräset med ofta ett högt sockerinnehåll. Det är normalt att endotoxiner finns i hästens tarm i mycket små mängder, men när det sker en plötslig förändring i tarmens miljö och därmed sammansättningen av mikroorganismer, till exempel i samband med en för snabb och plötslig övergång till bete, blir koncentrationen i tarmen för stor.
Detta i kombination med det förändrade pH-värdet gör tarmväggen mer genomsläpplig för endotoxiner. Därmed överbelastas hästens system, vilket visar sig bland annat i hovarna.
För att undvika problemet ska invänjningen på bete ske långsamt med ungefär 15 minuters ökning varannan dag under en längre period på minst 3 veckor.

Rent fysiologiskt sker det att den mer genomsläppliga tarmväggen tillåter endotoxinerna att få tillgång till hästens blodomlopp, där de inte hör hemma.
Med tillgång till blodomloppet får endotoxinerna också tillgång till hästens hovar och därmed de känsliga lamellerna, som håller stabiliteten i hoven. Lamellerna är extremt beroende av en god blodcirkulation för att få syre, näring och byggstenar för att upprätthålla en hållbar struktur. Om denna blodförsörjning störs, som det kan ske när endotoxinerna får tillgång hit, kommer hovens tillgång till syre, näringsämnen och andra byggstenar att försämras, och lamellerna får därmed svårt att upprätthålla sin starka struktur. Med tiden kommer därför en nedbrytning av lamellerna att ske. Hur snabbt detta sker beror på mängden endotoxiner och hästens allmänna välbefinnande. Hästen kommer att börja visa en karakteristisk stapplande gång, där den har svårt att vända snävt och den kommer att lägga vikten bakåt för att avlasta.
Det exakta sambandet för denna mekanism är fortfarande inte helt klarlagt, men i takt med att forskningen ger fler och fler resultat blir det allt tydligare att det avgörande är blodtillförseln till hovens lameller.
Blodtillförseln till hovens lameller kan dock påverkas av många andra faktorer än endotoxiner, till exempel också ett förhöjt innehåll av insulin i blodet under längre tid (vilket i 90 % av fallen är orsaken till försvagade lameller), eller helt enkelt dålig blodtillförsel till hovarna.
Eftersom cirka 90 % av fallen av försvagade lameller hos hästar beror på en förhöjd insulinnivå i blodet kan det ofta vara svårt att avgöra om det är ett för högt intag av socker från det färska vårgräset som är orsaken, eller om det faktiskt är en negativ förändring av tarmens mikroflora och därmed endotoxiner som är orsaken.
Ofta är det kanske en kombination som får bägaren att rinna över.
Oavsett den exakta orsaken kommer en del av lösningen att vara att ta bort hästen från det färska vårgräset och stoppa invänjningen på bete.
Samtidigt bör tarmfunktionen och insulinomsättningen stöttas.
Det är viktigt att hästens grovfoder är av hög hygienisk kvalitet (utan mögel och därmed extra toxiner) och har ett lågt innehåll av socker och energi tillsammans med en lämplig nivå av protein.
Akut är det dessutom en god idé att placera hästen i en box med ett tjockt, mjukt underlag och kontakta veterinären för en vidare plan.
Du kan här läsa varför det är viktigt att sockerintaget reduceras för dessa hästar och varför gräs kan vara mycket svårt att inkludera i foderstaten till dessa hästar:
https://hippolyt.se/overvikt-kan-bli-livsfarligt-for-hasten/
Och här kan du läsa mer om hur du bäst utfodrar en häst så att insulinomsättningen fungerar så bra som möjligt:
https://hippolyt.se/visste-du-att-det-ar-halsosammare-for-hasten-att-vara-lite-underviktig-an-overviktig/

Om du är osäker på om din häst är i riskzonen och hur du ska hantera vårgräset, invänjningen på bete och utfodring, kontakta gärna någon av våra rådgivare för närmare vägledning.
Du kan kontakta oss direkt eller fylla i vårt foderstatsformulär på hemsidan, så återkommer vi så snart som möjligt.
https://equestrianlife.com.au/magazine/issue-106/the-challenge-oftoxic-laminitis/
St. Hippolyt Sverige AB
org. nr. 556775-4386
Tel. 0413 486 100
info@hippolyt.se
St. Hippolyt Nordic A/S
Øgelundvej 7, Blåhøj
DK-7330 Brande
CVR: DK 10026725
IBAN: SE6295000099604205200126