Nej. Hästar kan fortfarande andas eftersom luftstrupen och matstrupen är åtskilda. Tillståndet är dock smärtsamt och kan leda till allvarliga komplikationer om det inte behandlas snabbt.
0
0
I den här artikeln går vi igenom vad foderstrupsförstoppning är, varför det uppstår, vilka symtom du ska vara uppmärksam på och hur du bäst förebygger problemet.
Foderstrupsförstoppning hos hästar är ett av de vanligaste akuta tillstånden i samband med utfodring. Även om tillståndet ofta kan behandlas framgångsrikt kräver det alltid snabba åtgärder och kontakt med veterinär. Som hästägare kan du dock göra mycket för att minska risken genom korrekt utfodring, goda managementrutiner och regelbunden tandvård.
I den här artikeln går vi igenom vad foderstrupsförstoppning är, varför det uppstår, vilka symtom du ska vara uppmärksam på och hur du bäst förebygger problemet.
Foderstrupsförstoppning – även kallat “choke” eller esofagusobstruktion – uppstår när foder eller ett främmande föremål fastnar i hästens matstrupe och blockerar passagen till magsäcken.
Många tror felaktigt att hästen blir kvävd, men eftersom hästar andas genom luftstrupen och inte genom matstrupen kan de fortfarande andas. Tillståndet är dock smärtsamt och kan utvecklas till ett allvarligt problem om det inte behandlas snabbt.
För att förstå varför en foderstrupsförstoppning uppstår är det en fördel att känna till lite om hästens anatomi.
Hästens matstrupe är en lång, muskulös struktur som förbinder svalget med magsäcken. När hästen tuggar sitt foder finfördelas det och blandas med saliv tills det bildar en mjuk foderboll. Vid sväljning transporteras bollen från svalget ner i matstrupen genom en samordnad rörelse där den övre matstrupssfinktern öppnas samtidigt som struplocket (epiglottis) och brosket runt luftstrupen stänger till. Denna mekanism förhindrar att foder kommer ner i luftvägarna.
Matstrupen ligger på vänster sida av halsen och fortsätter genom brösthålan, passerar diafragman och mynnar i magsäcken. Transporten av fodret sker genom rytmiska muskelsammandragningar, så kallade peristaltiska rörelser, som för fodret säkert vidare mot magsäcken.
De främre två tredjedelarna av matstrupen består huvudsakligen av tvärstrimmig skelettmuskulatur, medan den bakre delen främst består av glatt muskulatur. Denna uppbyggnad har betydelse för hur matstrupen fungerar och var problem kan uppstå.
Matstrupen har inte samma diameter hela vägen. Det finns tre naturliga förträngningar där risken för att foder fastnar är störst:
Om fodret inte har tuggats tillräckligt, är för torrt eller äts för snabbt kan det fastna i något av dessa områden och bilda ett stopp. Därför är noggrann tuggning, tillräcklig salivproduktion och korrekt utfodringsmanagement så viktiga faktorer för att förebygga foderstrupsförstoppning – mer om detta längre fram.
Symtomen uppträder vanligtvis plötsligt under eller strax efter utfodring.
De vanligaste tecknen är:
Om du upptäcker dessa symtom bör du omedelbart kontakta veterinär. Ju snabbare behandlingen sätts in, desto mindre är risken för bestående skador på matstrupen.
Det finns sällan en enda orsak. Ofta beror problemet på en kombination av flera faktorer. I praktiken innebär det att i princip allt foder som hästen äter – oavsett om det är spannmål, müsli, lusern, hackat gräs eller godbitar som äpplen och morötter – i teorin kan leda till foderstrupsförstoppning. Risken uppstår särskilt om fodret är för torrt, inte har tuggats tillräckligt eller om bitarna är för stora för att enkelt kunna passera genom matstrupen.
Snabbt ätbeteende
Den vanligaste orsaken är att hästen sväljer müsli eller pellets för snabbt utan att tugga ordentligt. När hästen inte hinner finfördela fodret ordentligt blir det svårare för saliven att fukta fodret, vilket ökar risken för att det fastnar i matstrupen. Snabbt ätbeteende ses ofta hos hästar som konkurrerar om fodret i flocken, hos hästar som just har kommit in från betet där tillgången på fibrer eller vatten har varit otillräcklig, eller hos hästar som är vana vid få men stora måltider och därför äter mycket ivrigt.
Otillräckligt uppblött foder
Betfiberpellets, betfiber, hösilage-/höcobs och andra produkter som kräver blötläggning kan expandera efter att de har ätits om de inte har blötlagts korrekt. När dessa fodertyper absorberar vätska i matstrupen kan de svälla och orsaka ett stopp. Därför är det avgörande att alltid noggrant följa tillverkarens anvisningar och säkerställa att fodret är helt uppblött innan det ges till hästen.
Dåliga tänder
Om hästen inte tuggar fodret ordentligt på grund av vassa emaljspetsar eller andra tandproblem ökar risken avsevärt. Bristfällig tuggning innebär att fodret inte finfördelas tillräckligt och inte blandas ordentligt med saliv, vilket gör det svårare att svälja. Äldre hästar eller hästar med oregelbunden tandvård är särskilt utsatta, och därför är regelbundna tandkontroller en viktig del av förebyggandet.
Torrt foder och otillräcklig salivproduktion
Stress, hård träning eller uttorkning kan minska salivproduktionen. Saliv fungerar som ett naturligt smörjmedel, och utan tillräckligt med saliv blir det svårare för fodret att passera genom matstrupen. Torrt foder utan tillräcklig fukt kan därför lättare fastna, särskilt om hästen samtidigt dricker för lite vatten eller äter snabbt.
Stress och konkurrens
Hästar som är mycket hungriga, stressade eller upphetsade äter ofta betydligt snabbare än normalt. Därför ses foderstrupsförstoppning oftare efter transport, tävlingar eller förändringar i hästens management. Stress kan också påverka både tuggbeteendet och salivproduktionen negativt, vilket ytterligare ökar risken för att fodret inte passerar normalt genom matstrupen.
Foderstrupsförstoppning är alltid ett fall för veterinär.
Behandlingen består vanligtvis av:
Under behandlingen hålls hästens huvud lågt för att minska risken för att vatten eller foder kommer ner i lungorna.
I vissa fall ordineras antibiotika eller antiinflammatorisk behandling om det finns misstanke om irritation eller lunginflammation.
Även om de flesta hästar återhämtar sig utan problem kan komplikationer förekomma.
De allvarligaste omfattar:
Därför är snabb behandling avgörande.
När en häst har haft en foderstrupsförstoppning är matstrupen ofta irriterad och känslig under dagarna efter behandlingen. Därför är det viktigt att utfodringen återupptas gradvis och alltid enligt veterinärens anvisningar.
Som tumregel rekommenderas att hästen först erbjuds foder omkring tre timmar efter att stoppet har hävts, om inte veterinären rekommenderar något annat. Under den första perioden är det ofta en fördel att blötlägga både krubbfoder och eventuellt grovfoder, så att fodret blir mjukt, fuktigt och lättare att svälja. Det minskar belastningen på matstrupen och reducerar risken för att fodret fastnar igen.
Allteftersom matstrupen läker kan de flesta hästar gradvis återgå till sin normala utfodring. Övergången bör dock ske med eftertanke, och det är viktigt att fortsatt vara uppmärksam på hästens äthastighet. Om hästen har en tendens att sluka sitt foder kan det vara en fördel att fortsätta blötlägga kraftfodret, fördela fodret på flera mindre måltider eller använda lösningar som sänker äthastigheten.
Om hästen har haft upprepade episoder av foderstrupsförstoppning bör både foderstaten, tandstatusen och managementet ses över i samråd med veterinär och en utbildad foderrådgivare. På så sätt kan eventuella bakomliggande orsaker identifieras och risken för återfall minskas.
Lyckligtvis kan många fall förebyggas med enkla åtgärder.
Låt hästens tänder kontrolleras minst en gång om året – och oftare hos äldre hästar eller hästar med kända tandproblem.
Noggrann tuggning är avgörande för att fodret ska finfördelas ordentligt och blandas med saliv innan det sväljs. Saliven fungerar som ett naturligt smörjmedel som gör det lättare för fodret att passera genom matstrupen. Om hästen har tandproblem som vassa emaljspetsar, överbett eller saknar tänder försämras tuggfunktionen. Det innebär att större och torrare foderpartiklar kan sväljas utan tillräcklig uppblötning, vilket ökar risken för att de fastnar i matstrupen.
Om din häst slukar sitt kraftfoder kan du:
När hästar äter för snabbt minskar tuggtiden avsevärt, och därmed också mängden saliv som produceras. Ett snabbt foderintag innebär att större mängder relativt torrt och otillräckligt tuggat foder passerar genom matstrupen på kort tid. Detta ökar risken för att fodret klumpar ihop sig och bildar ett stopp. Genom att sänka äthastigheten ökar tuggtiden, vilket förbättrar både finfördelningen och uppfuktningen av fodret och därmed minskar risken för foderstrupsförstoppning.
Om hästen kommer in från hagen och kastar sig över sitt krubbfoder kan det vara en fördel att ge grovfoder först för att stilla den värsta hungern. Detta minskar också hästens äthastighet när den sedan får sitt krubbfoder.
Betfiberpellets, betfiber och liknande produkter ska alltid blötläggas enligt tillverkarens anvisningar.
Dessa fodertyper har en hög förmåga att absorbera vatten och kan svälla betydligt efter att de har ätits. Om de inte är korrekt uppblötta före utfodring kan de fortsätta att suga åt sig vätska i matstrupen och därmed öka i volym. Detta kan leda till att fodret fastnar och orsakar ett stopp. Korrekt blötläggning säkerställer att fodret redan är fullt uppsvällt och genomfuktat, vilket gör det lättare att tugga och transportera säkert genom matstrupen.
Hästen bör alltid ha fri tillgång till rent dricksvatten. Tillräcklig vätsketillförsel hjälper både tuggningen och fodrets passage genom matstrupen.
Vatten spelar en central roll både för salivproduktionen och den allmänna matsmältningsprocessen. En väl hydrerad häst producerar mer saliv under tuggningen, vilket förbättrar fodrets konsistens och gör det lättare att svälja. Om hästen är uttorkad minskar salivproduktionen och fodret blir torrare och svårare att transportera genom matstrupen. Dessutom kan ett otillräckligt vätskeintag leda till en generellt långsammare passage genom matsmältningssystemet, vilket ytterligare ökar risken för problem.
Låt hästen komma till ro och dricka vatten innan du ger kraftfoder efter träning eller tävling.
Efter hårt arbete kan hästen vara både uttorkad och påverkad av förhöjd puls och stressnivå. I detta tillstånd är salivproduktionen ofta nedsatt, och hästen kan ha en tendens att äta snabbt utan att tugga ordentligt. Samtidigt kan muskulaturen i matstrupen vara påverkad av trötthet och vätskebrist, vilket kan försämra transporten av fodret. Genom att låta hästen komma till ro och återställa vätskebalansen förbättras både tuggfunktionen och matstrupens förmåga att transportera fodret på ett säkert sätt.
Äldre hästar eller hästar med nedsatt tuggfunktion kan ha nytta av uppblött mash, fiberrika foder med högt vatteninnehåll eller andra lättsmälta fodertyper.
Hästar har individuella behov beroende på ålder, tandstatus och allmän hälsa. Äldre hästar eller hästar med tandproblem har ofta en nedsatt förmåga att tugga grovfoder och kraftfoder effektivt. Genom att erbjuda uppblötta eller strukturellt mjukare fodertyper minskar behovet av intensiv tuggning, samtidigt som fodret redan är tillräckligt fuktat. Detta minskar risken för att större, torra foderpartiklar fastnar i matstrupen och bidrar därmed till en säkrare och mer skonsam utfodring.
Hästar är av naturen vana vid att främst äta från marken och endast ibland från högre höjd. Anpassa därför sättet du ger fodret på så att det överensstämmer med hästens anatomi. Det innebär att krubbor gärna ska vara placerade så lågt som möjligt – eller ännu bättre: utfodra din häst ur en lös krubba på marken.
En väl anpassad foderstat spelar en viktig roll i förebyggandet.
Hästar som får tillräckligt med grovfoder producerar mer saliv tack vare den längre tuggtiden. Saliven hjälper till att fukta fodret och underlättar transporten genom matstrupen.
Samtidigt bör kraftfodret anpassas efter hästens behov och fördelas på flera mindre måltider i stället för några få stora.
Det är också en god idé att regelbundet bedöma om fodrets struktur passar hästens ålder, tänder och ätbeteende.
Kontakta alltid veterinär omedelbart om din häst:
Försök aldrig själv att spola matstrupen eller föra ner slangar i halsen. Det kan förvärra skadan och öka risken för att vätska och foderrester hamnar i lungorna.
Medan du väntar på veterinären ska du ta bort allt kraftfoder, grovfoder och vatten från hästen. Du kan också försiktigt massera matstrupen med rörelser nedåt mot hjärtat/magen. I vissa fall kan detta göra att stoppet löser sig av sig självt.
Foderstrupsförstoppning hos hästar är ett akut tillstånd som kräver snabb veterinärvård. Lyckligtvis kan risken minskas avsevärt genom korrekt utfodring, regelbundna tandkontroller, fri tillgång till vatten och management som främjar ett lugnt foderintag.
Genom att anpassa utfodringen efter den enskilda hästens behov och vara uppmärksam på tidiga symtom kan du minska risken för både akuta episoder och återkommande problem.
Nej. Hästar kan fortfarande andas eftersom luftstrupen och matstrupen är åtskilda. Tillståndet är dock smärtsamt och kan leda till allvarliga komplikationer om det inte behandlas snabbt.
Torrt kraftfoder, pellets samt betfiberpellets eller betfiber som inte har blötlagts korrekt innebär en ökad risk. Snabbt foderintag och otillräcklig tuggning ökar risken ytterligare.
Ja. Regelbundna tandkontroller, korrekt blötläggning av foder, fri tillgång till vatten, flera mindre måltider och lösningar som sänker äthastigheten hör till de mest effektiva förebyggande åtgärderna.
Maja Mandrup Knudsen har under många år varit en välkänd och betrodd rådgivare bland danska hästägare. Med en utbildning som jordbruksteknolog med inriktning mot hästar och mer än ett decennium hos St. Hippolyt har hon byggt upp en gedigen fackkunskap om utfodring, hälsa och skötsel av hästar.
Som tidigare foderrådgivare har Maja hjälpt otaliga hästägare med både daglig utfodringsrådgivning och komplexa utmaningar, där små justeringar har gjort stor skillnad för hästens välbefinnande. I dag arbetar hon med marknadsföring, kommunikation och produktutveckling hos St. Hippolyt, där hon också fortsätter att dela med sig av sin erfarenhet och kunskap genom artiklar, sociala medier och fackligt innehåll.
För Maja är rådgivning och kunskapsförmedling fortfarande en hjärtefråga, och hennes största motivation är att göra en positiv skillnad för både häst och ägare.
Maja äger själv ett par lättfödda hästar som går på lösdrift med aktiv utevistelse, och hon fokuserar på att hålla hästarna så naturligt som möjligt, med gott om bra hö, rörelse och berikning.
St. Hippolyt Sverige AB
org. nr. 556775-4386
Tel. 0413 486 100
info@hippolyt.se
St. Hippolyt Nordic A/S
Øgelundvej 7, Blåhøj
DK-7330 Brande
CVR: DK 10026725
IBAN: SE6295000099604205200126
