Muskler behöver protein för att kunna arbeta och fungera optimalt. Men vad är det egentligen som händer i kroppen? Och hur skiljer sig en normalt fungerande häst från en häst med en genetisk muskelproblematik? Det ska vi försöka förklara här.
Normalt fungerande muskler
När musklerna börjar arbeta, till exempel när du ber din häst att trava fram, utföra en specifik övning, hoppa över ett hinder eller ta en promenad i skogen, går det en signal från hjärnan till de enskilda muskelfibrerna om att dra ihop sig.
Muskelarbete i sin tur leder till bildandet av avfallsprodukter (fria radikaler), som därefter transporteras bort med blodet. Själva arbetet orsakar mikroskopiska skador i muskelfibrerna, vilket är helt normalt. För att reparera dessa skador efter träning krävs tid för återhämtning men även näring. Protein deponeras i muskelfibrerna för att förhindra nedbrytning, vilket gör att musklerna blir större.
Det är under vilan som hästen reparerar de små skadorna som uppstår i musklerna under arbete. Det är också då som proteiner och socker lagras i musklerna. Det är viktigt att hästen får tillräckligt med vila efter träning och att den har tillgång till rätt näringsämnen. Hos hästar kan viloperioden sträcka sig upp till 72 timmar, särskilt om fodret håller lågt innehåll av socker, stärkelse och protein.
Minst 6 g smältbart råprotein per MJ omsättbar energi, i den totala dagliga utfodringen, rekommenderas för att för att underhålla muskelmassan hos vuxna sporthästar.
När träningsintensiteten ökar och hästen behöver mer energi, ökar också proteinbehovet. Då bör hästen få tillräckligt med protein för att kunna återhämta sig och bygga upp muskulaturen. Här är det viktigt att fokusera på proteinets kvalitet, så att hästen får en korrekt aminosyraprofil.
Aminosyrorna lysin och treonin har visat sig vara avgörande för uppbyggnaden av hästens muskler. Med andra ord, om den dagliga foderstaten innehåller mycket protein men inte tillräckligt med lysin och treonin, kommer hästen ändå inte kunna bygga muskler ändamålsenligt.
Överskottsprotein som hästen inte använder för muskler eller andra kroppsfunktioner bearbetas i levern och njurarna och utsöndras. Studier har visat att hästen kan hantera stora mängder protein utan att prestationen påverkas negativt, framförallt när överskottet av protein kommer från grovfodret. Men för mycket tillskott av protein, eller svårsmält protein, kan ändå belasta kroppen onödigt mycket, vilket kan leda till ökad värme- och urinproduktion och även lös avföring.
Muskler hos hästar med genetiska defekter
När vi pratar om hästar med genetiska defekter i detta sammanhang, syftar vi på de hästar som har en genmutation som påverkar musklerna på något sätt. Dessa kallas P2, P3, P4, P8, PX och K1.
Beroende på vilken variant hästen har, påverkas muskeln på olika sätt.
P2, P3 och P4-varianterna påverkar proteiner som är involverade i muskelstabiliteten. Om muskeln inte är tillräckligt stabil, kan den inte utföra en sammandragning. P8-varianten orsakar också en instabil muskelcell, men här är orsaken att det påverkade proteinet arbetar med oxidativt skydd av cellmembranet. Detta innebär att denna variant behöver en extra stor mängd antioxidanter, som E-vitamin, för att skydda den känsligare muskelcellmembranen. PX-varianten påverkar en reglerande underenhet i natrium/kalciumpumpen i muskelcellen. Denna funktion styr muskelns sammandragning efter att den mottagit en nervsignal. PX-varianten stör denna kemiska koppling. K1-varianten påverkar kollagen IV, som också är ett protein. Detta kollagen ingår i den extracellulära matrixen mellan muskelfibrerna. I detta fall tenderar musklerna att bli instabila och svaga.
Sammanfattningsvis går dessa varianter under det gemensamma namnet MIM, tidigare kallat PSSM2.
Eftersom dessa genetiska defekter påverkar proteinstrukturerna i musklerna, visar erfarenheten att dessa hästar behöver mer protein än normala hästar. Hur mycket beror på den individuella hästen, hur genfelet uttrycks, hur mycket hästen arbetar och mycket mer. Det visar sig dock att behoven för de essentiella aminosyrorna lysin, metionin och treonin är särskilt ökat hos dessa hästar, och därför är det viktigt att tillföra extra av dessa dagligen. Eftersom PX-varianten påverkar natrium/kalciumpumpen, kan det vara viktigt att undvika lucern som proteinkälla, eftersom lucern har ett naturligt högt kalciuminnehåll.
Exempel på andra proteinrika råvaror till häst är soja, ärtflingor, potatis och gräs. Det är alltid viktigt att råvarorna odlas och bearbetas på rätt sätt, för miljön men även för dess smältbarhet, oavsett vilken proteinkälla som används!
Är du osäker på om din häst får tillräckligt med protein? Eller vill du prata mer om proteinkällor?
Kontakta din lokala konsulent direkt eller via vårt foderplansformulär på hemsidan.
Källar
Geor, R.J., Harris, P.A., Coenen, M., 2013. Equine Applied and Clinical Nutrition. Saunders Elsevier, Edinburgh
Graham, P. M., Ott, E. A., Brendemuhl, J. H., and Tenbroeck, S. H., (1994). The effect of Supplemental Lysine and Threonin on Growth and Development of Yearling Horses. J. Anim. Sci. 72:380-386.
Jansson, A. and Lindberg, J. E., (2012). A forage-only diet alters the metabolic response of horses in training. Animal, 6:12 pp. 1939-1946.
Lacombe, V.A., Hinchcliff, K.W., Kohn C.W. Devor, S.T. and Taylor, L.E., (2004). Effects of feeding meals with various soluble-carbohydrate content on muscle glycogen synthesis after exercise in horses. American Journal of Veterinary Research. 65, 916-923.
Fritz, K. L., McCue, M. E., Valberg, S. J., Rendahl, A. K., & Mickelson, J. R. (2012). Genetic mapping of recurrent exertional rhabdomyolysis in a population of N orth A merican T horoughbreds. Animal genetics, 43(6), 730-738.
Valberg, S. J., McKenzie, E. C., Eyrich, L. V., Shivers, J., Barnes, N. E., & Finno, C. J. (2016). Suspected myofibrillar myopathy in Arabian horses with a history of exertional rhabdomyolysis. Equine veterinary journal, 48(5), 548-556.
Williams, Z. J., Bertels, M., & Valberg, S. J. (2018). Muscle glycogen concentrations and response to diet and exercise regimes in Warmblood horses with type 2 Polysaccharide Storage Myopathy. PloS one, 13(9), e0203467.
www.Equiseq.com, sidst besøgt August 2022
https://www.st-hippolyt.de/wissen/wissenswertes/equine-myopathien-pssm-1-und-pssm-2, sidst besøg oktober 2022
