Mineraler är en väsentlig del av hästens diet. De är avgörande för att hästen ska kunna omsätta fett, proteiner och kolhydrater. Dessutom fungerar varken hästens muskler eller nerver utan mineraler, och hästens skelett skulle inte kunna bära dess vikt om mineralerna saknades i fodret.
Mineraler spelar också en viktig roll i syretransporten via blodet och hjälper till att upprätthålla kroppens syra-bas- och vätskebalans.
Mineralerna finns bland annat i vitaminer, enzymer, hormoner och aminosyror.
Trots att hästen bara består av totalt 4 % mineraler är de avgörande för hästen!
Vad är mineraler?
Mineraler är ganska unika – de innehåller inte kol och är i själva verket små delar av sten. Det kan vara svårt att föreställa sig hur en häst smälter detta, men hästar är utvecklade för att bryta ner växter som tagit upp mineraler från jorden.
Mineralerna binds i växtens cellstrukturer – som fibrer, proteiner och socker – vilket gör att hästen kan absorbera dem.
Två kategorier av mineraler
Makromineraler:
Behövs i större mängder, som kalcium, fosfor, magnesium, natrium, kalium, svavel och klorid.
Mikromineraler (spårämnen):
Behövs i små mängder men är ändå oumbärliga. Exempel är jod, mangan, järn, kobolt, zink, koppar och selen.
Balansen mellan mineraler
Mineraler samverkar och kan påverka varandras upptag. Till exempel är kalcium och fosfor beroende av varandra och ska finnas i ett förhållande med mer kalcium än fosfor, och en kvot på minst 1,2-1,8 (eller mer). Brist eller obalans kan leda till problem som onormal skelettutveckling hos unga hästar.
Mineraler – Organiska tas upp bättre!
Upptaglighet
Mineralers upptag i hästens tarm påverkas av faktorer som dietens fettinnehåll, fibrer och vitaminer. Skillnaden i upptaglighet mellan mineraler är stor: kalcium absorberas till exempel mellan 10–40 %, medan fosfor har en upptagningsgrad på cirka 70 %.
Mineraler kan också förekomma i två former:
Oorganiska mineraler:
Finns i sin ursprungliga form, såsom zinksulfat eller järnoxid.
Organiska mineraler:
Dessa mineraler binds till organiska ämnen, som proteiner eller socker, vilket gör dem lättare att absorbera. Upptaget kan vara upp till 90 %, men variationer förekommer beroende på individ och mineral.
Liposomala mineraler – framtidens teknik
Det senaste inom mineraler är att binda dem i liposomal form. Detta innebär att mineralerna inkapslas i fosfolipider, vilket skyddar dem under matsmältningen och möjliggör ett upptag på upp till 100 %. Liposomala mineraler bidrar till att minska resursslöseri och miljöpåverkan genom att mindre mängd behövs för samma effekt.
Läs mer om liposomal inkapsling här:
Specifika mineraler och deras funktioner
Kalcium och fosfor
Hästen behöver få i sig kalcium (Ca) och fosfor (P) i lämplig proportion till varandra. Båda mineralerna är avgörande för skelettets styrka och struktur och därför återfinns den största mängden av dessa mineraler i skelettet. Skelettet består av 35 % kalcium, så det är av stor betydelse!
Kalcium är också viktigt för en rad andra funktioner, såsom hjärtmuskelkontraktion, cellmembranets förmånga att reglera dess genomsläpplighet, körtelsekretion, temperaturreglering och blodkoagulationsmekanismer.
Absorptionseffektiviteten av kalcium verkar minska med åldern och varierar från 70 % hos unga hästar till 50 % eller mindre hos äldre hästar.
Fosfor är utöver sin betydelse för skelettets styrka, struktur och tillväxt också en viktig mineral för energiomsättningen i cellerna.
Förhållandet mellan kalcium och fosfor är som tidigare nämnts viktigt. Ett lämpligt intervall, dvs en lämplig Ca/P-kvot rekommenderas ligga på 1,2 till 1,8. Om hästen får mer fosfor än kalcium kommer symtom på kalciumbrist att uppstå, även om de grundläggande behoven är täckta. Men om hästen får mer kalcium, till exempel med ett förhållande på 4:1, så har det ingen negativ påverkan på hästen.
Bristsymptom inkluderar utvecklingsrelaterade skelettavvikelser hos föl, minskad bentäthet, stelhet, eventuell hälta, lösa tänder och en ökad benägenhet för frakturer. Om hästen inte får i sig mineralerna genom sitt dagliga foder, kommer den att mobilisera dem från skelettet, vilket leder till dessa bristsymptom.
I de flesta fall har hästar som äter tillräckliga mängder grovfoder ingen kalciumbrist, eftersom grovfoder – särskilt baljväxter som lusern – har ett högt innehåll av kalcium. Problem kan uppstå om hästen utfodras med stora mängder kli eller spannmål, eftersom dessa fodermedel innehåller höga nivåer av fosfor.
Vissa växter på betesmarken kan innehålla stora mängder oxalatföreningar, vilka hämmar upptaget av kalcium. Den mest kända växten i Norden är skräppa.
En vuxen häst på 500 kg i underhållsbehov behöver 20 g kalcium per dag, medan fosforbehovet ligger på 14 g dagligen, där behovet ökar med ökad träningsintensistet, dräktighet, digivning och tillväxt.
Natrium och klorid
Vanligt salt, bestående av natrium och klorid, är primära elektrolyter som hjälper till att reglera vätske- och syra-basbalansen samt nerv- och muskelfunktioner.
Nu vidare till fler specifika mineraler och deras betydelse för hästen!
Njurarna spelar en central roll i regleringen av elektrolytbalansen. Vissa elektrolyter förloras via gödseln, men de flesta utsöndras med urinen. Njurarna kan mycket effektivt behålla natrium om hästen inte får tillräckligt genom sitt foder.
För att täcka behovet av natrium, som hästen vanligtvis har brist på, behöver den få 25 g salt per dag (1 g natrium = ca 2,5 g salt). En del täcks genom hästens grovfoder (men innehållet av särskilt natrium kan vara lågt) och en del genom kraftfoder, men det är begränsat hur mycket som kan tillsättas utan att fodret drar åt sig fukt.
Det kan därför vara svårt att tillgodose hästens natriumbehov, och det kan vara en god idé att ge hästen tillgång till en saltsten. Det råder dock stor oenighet bland experter om huruvida en saltsten är tillräcklig. Vissa hästar kan hantera det bra, medan andra konsumerar en hel saltsten på en vecka. Det finns också hästar som inte använder saltstenen och därför inte får de nödvändiga elektrolyterna.
Därför är det viktigt att hålla koll på hästens konsumtion.
Om salt ska tillsättas i fodret rekommenderas Himalayasalt, eftersom det inte innehåller klumpförebyggande medel.
En 500 kg vuxen häst i underhåll behöver 10-23 g natrium per dag, och behovet av klorid ligger på 40 g dagligen.
Equilyte – Elektrolyter för hästar
- Snabb kompensation av elektrolytförlust
- Inget tillsatt socker eller andra smakförstärkare
- Vattenlösligt
Kalium
Kalium är en av kroppens elektrolyter och är därför viktig för kroppens syra-/basbalans och därmed hästens vätskebalans.
Brist kan leda till att hästen snabbt blir trött, får muskelsvaghet, intolerans mot träning och minskat intag av vatten och foder. Forskning visar också att hästar kan bli rastlösa och reagera extremt på ljud om de lider av kaliumbrist.
Särskilt hästar i intensivt arbete, som fälttävlanshästar på hög nivå och tävlingshästar under varma och fuktiga förhållanden, riskerar kaliumbrist, eftersom mycket kalium förloras genom svett.
Utöver dessa hästar är kaliumbrist mycket sällsynt, eftersom det mesta grovfoder innehåller tillräckligt med kalium för att täcka hästens dagliga behov, även för prestationshästar.
Om hästen skulle få i sig för mycket kalium, till exempel genom grovfodret, är det inte ett problem eftersom det lätt utsöndras med urinen.
En vuxen häst på 500 kg behöver dagligen över 25 g kalium.
Hesta Plus Magnesium B12 / Hesta Plus LIQUID Magnesium B12
Magnesium
Magnesium ingår i många processer i hästens kropp, upp till 300 olika enzymprocesser. Det är särskilt viktigt i muskelmetabolismen, energimetabolismen och för benstommen.
60 % av kroppens magnesium finns i skelettet, medan endast 30 % är tillgängligt för metabolismen.
Magnesium samarbetar med kalcium i nervöverföringar och muskelsammandragningar. Magnesiums roll i muskelarbetet är att få musklerna att slappna av efter att kalcium har stimulerat sammandragning. Därför kan hästen få muskelspasmer om den får för lite magnesium i kosten. Balansen mellan kalcium och magnesium bör vara 2,5:1 till 3:1.
Eftersom endast 1 % av hästens magnesium finns i blodet kan ett blodprov inte säkert visa om hästen har magnesiumbrist.
Magnesium tros också spela en roll vid insulinresistens, även om mer forskning behövs. Studier har visat att magnesiumnivån i blodet ökar efter en måltid med socker eller stärkelse, vilket tyder på att magnesium är inblandat i insulinfunktionen.
Magnesium finns i många foderråvaror och kan ges som både oorganiska och organiska föreningar. Det finns skillnader i absorptionsgraden mellan de olika formerna, och båda har för- och nackdelar.
En vuxen häst på 500 kg behöver 10-15 g magnesium per dag.
Hesta Plus Selen / Hesta Plus LIQUID Selen
Selen
Selen är ett av de mineraler som hästar behöver minst av, men det är samtidigt ett av de viktigaste.
Gränsen mellan behov och giftig dos är mycket liten, så det är viktigt att hålla koll på hästens dagliga intag.
Selen är en viktig antioxidant och samarbetar med E-vitamin. Tillsammans skyddar de cellmembran och många enzymer, och selen är en del av det kraftfulla antioxidativa enzymet glutationsperoxidas.
Selen spelar också en roll för fertiliteten hos både ston och hingstar.
En överdos av selen kan ge symtom som lokal svettning och kolik. Vid allvarliga fall kan hästen drabbas av håravfall, blindhet och sprickbildning i hovkapseln, vilket är mycket smärtsamt.
Eftersom selen är viktigt som antioxidant kan brist ge muskelsvaghet och försämrad rörelseförmåga. Fölen kan ha svårt att dia och svälja.
Seleninnehållet i grovfoder beror på jordens innehåll. I Skandinavien är jorden generellt låg på selen, medan vissa regioner i USA har högre selenhalter.
En vuxen häst på 500 kg behöver dagligen 1,5-2 mg selen.
Jod
Jod är viktigt för syntesen av sköldkörtelhormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3), som reglerar hästens basalmetabolism.
En häst på 500 kg behöver endast 1–2 mg jod per dag. Gränsen för giftig dos är dock nära behovet. Redan vid 40 mg per dag kan förgiftning uppstå.
Symtomen på både brist och överdosering är likartade och inkluderar struma, torr päls, håravfall och nedsatt tillväxt.
En vuxen häst på 500 kg har dagligt behov av 2 mg jod.
Hesta Plus Kobber / Hesta Plus LIQUID Kobber
Koppar
Koppar är inblandat i en lång rad processer i hästens kropp. Framför allt i flera enzymer som är involverade i bindvävens funktion, pigmentet melanin, stabilisering av kollagen i ben och inte minst mobilisering av hästens järnförråd. Koppar är därför indirekt viktigt för både upptaget av järn och syntesen av hemoglobin, vilket innebär att man behöver se över hästens kopparintag om hästen lider av anemi. Många tror felaktigt att det är järn som behöver kompletteras i detta fall.
Kopparbrist är särskilt tydligt i utvecklingen av OCD hos föl, liksom pigmentförändringar, till exempel runt ögonen hos hästar. Kopparbrist försämrar inte fölets tillväxt, utan endast benkvaliteten och detta påverkar fölet senare i livet.
Koppar absorberas i allmänhet dåligt av hästen. Absorptionshastigheten ökar vid låga halter av koppar i hästens foderstat och minskar vid höga halter i foderstaten.
Hästen tål ganska stora mängder koppar utan att riskera överdosering, eftersom kroppen är smart organiserad när det gäller absorption, enligt beskrivningen ovan.
En vuxen häst på 500 kg behöver 100-150 mg koppar per dag.
Hesta Plus Jern / Hesta Plus LIQUID Jern
Järn
Järn är ett nödvändigt mikronäringsämne för din häst. Det är till exempel en komponent i de röda blodkropparna som transporterar syre runt i kroppen, i muskelcellerna och det är en del av många andra enzymsystem i hästens kropp.
60 % av järnet i hästens kropp finns i blodet, resten lagras i myoglobin i musklerna.
Näringsbehovet för en vuxen häst på 500 kg är 400-450 mg per dag.
Järnbrist har inte visat sig vara något problem hos föl eller vuxna hästar om de har tillgång till bete och bra grovfoder.
Grovfoder och många andra ingredienser har ett högt järninnehåll. Därför har hästens järnabsorption studerats och det uppskattas att endast cirka 15% av den totala mängden järn i fodret faktiskt absorberas från tarmen in i cellerna. Detta beror på en gemensam absorptionsbarriär i hästens tunntarm – med andra ord är din häst naturligt utformad för att konsumera stora mängder järn.
Järnförgiftning är därför också mycket ovanligt hos hästar. Störst risk för förgiftning är det hos föl som får järntillskott i fodret.
Den maximala koncentrationen av järn i hästens foder är satt till 500 mg/kg.
Insulinresistenta hästar har dock visat sig ha högre halter av järn i blodet än normala hästar, men det har inte kunnat bevisas att det är järnet i hästens foder som är orsaken.
Man har dock funnit en koppling mellan insulinresistens och en obalans i regleringen av hepcidin, vilket leder till en ökad järnhalt i blodet.
Hesta Plus Zink / Hesta Plus LIQUID Zink
Zink
En 500 kg häst behöver 400-450 mg zink per dag i underhåll för att upprätthålla kroppens funktioner.
Zink används på MÅNGA ställen i kroppen av ett stort antal enzymer. Faktum är att zink ingår i närmare 200 enzymer, vilket gör det till ett mycket viktigt mineral, även om hästen inte behöver så mycket per dag.
Zink förbrukas främst i protein- och kolhydratmetabolismen, medan det mesta av zinken i hästens kropp finns i t.ex. hovarna.
Studier har visat att en zinkbrist kan leda till sänkta insulinnivåer i blodet och därmed minska hästens tolerans mot kolhydrater. Samtidigt ökar eventuell insulinresistens i vävnaden.
Dessutom leder zinkbrist till minskad aptit, nedsatt immunförsvar samt minskad styrka och motståndskraft i huden. Därför har hästar med zinkbrist ofta problem med hovar, hud, päls, immunförsvar och insulinmetabolism!
Zink måste tillföras hästen i rätt förhållande till koppar. Anledningen till detta är att när dessa mineraler absorberas som oorganiska mineraler kommer de att använda samma transportmolekyl i cellen och därmed konkurrera om absorptionen. Detta förhållande bör helst vara 4:1, dvs. 4 gånger så mycket zink som koppar.
Hö, gräs och hösilage innehåller vanligtvis lite zink, medan bryggerijäst vanligtvis innehåller mycket zink.
Täcker vitamin- och mineralbehovet
Gemüse-Kräuter-Mineralen Nordic og Gemüse-Kräuter-SENSI-Mineralen Nordic
Vitamin- och mineralgodis – året runt
Hur tillgodoser jag min hästs mineralbehov?
Alla St Hippolyts basfoderprodukter och koncentrerade vitamin/mineralprodukter är korrekt balanserade baserat på en standard grovfoderanalys. Balanseringen uppdateras med jämna mellanrum.
Det innebär att du helt enkelt behöver utfodra din häst enligt utfodringsguiden på produktetiketten. Du bör dock ta hänsyn till kvaliteten på ditt grovfoder och din hästs arbetsintensitet. I utfodringsguiden på varje basprodukt beskrivs också om den täcker din hästs mineralbehov eller om det behövs tillskott, samt förslag.
Foderprodukterna som kategoriseras som grovfoder och rena foder innehåller också mineraler, men inte tillräckligt för hästens totala dagsbehov.
Om din häst behöver tillskott av en enskild mineral rekommenderas det vanligtvis av en veterinär baserat på både symtom och påvisade brister. När det gäller hudproblem kan ett zinktillskott dock vanligtvis hjälpa hästen.
Om du är osäker på om din häst får i sig tillräckligt med mineraler kan du kontakta en foderrådgivare som kan kontrollera att din hästs foderstat är rätt sammansatt och balanserad.
Källor
https://thehorse.com/14581/amazing-minerals/
https://ker.com/equinews/factors-affecting-mineral-digestibility-horses/
https://madbarn.com/nutrient-deficiencies-in-horses/
https://madbarn.com/mineral-supplements-for-horses/
Equine Applied and Clinical Nutrition (2013)
https://madbarn.com/how-to-feed-salt-to-your-horse/ sidst besøgt 05 2024
https://thehorse.com/1123221/should-i-add-salt-to-my-horses-diet/ sidst besøgt 05 2024
https://pchorse.se/da/articles/macrominerales/sodium sidst besøgt 05 2024
https://pchorse.se/da/articles/microminerales/iodine Sidst besøgt 10 2024
https://pchorse.se/da/articles/microminerales/copper Sidst besøgt 10 2024
https://ker.com/equinews/importance-magnesium-horse-diets/ (sidst besøgt 09 2024)
https://feedxl.com/36-which-form-of-magnesium-is-best/?fbclid=IwAR3nv5Dg1rEJLDExLY-BXRjGykmcLTc004-p2ZVS31zGktsPnPICnLVmkAE (sidst besøgt 09 2024)
https://pchorse.se/index.php/da/articles/microminerales/selenium (sidst besøgt 10 2024)
Mineral Tolerance of Animals. 2005. National Research Council. Second Revised Edition.
Nutrient Requirements of Horses. 2007. National Research Council. Sixth Revised Edition
Nielsen, BD et al. 2012. A Potential Link Between Insulin Resistance and Iron Overload Disorder in Browsing Rhinoceroses Investigated through the Use of an Equine Model. Journal of Zoo and Wildlife Medicine. Vol. 43, No. 3, Suppl. pp. S61-S65.
Kellon, EM and KM Gustafson. 2018. Possible Dysmetabolic Hyperferritinemia in Hyperinsulinemic Horses.
Pagan, J.D., P. Karnezos, M.A.P. Kennedy, T. Currier, and K.E. Hoekstra. 1999. Effect of selenium source on selenium digestibility and retention in exercised Thoroughbreds.
Theelen, MJP., et al. 2019. Chronic iron overload causing haemochromatosis and hepatopathy in 21 horses and one donkey. Equine Veterinary Journal. 51:304-309.
McLean, N. 2019. Survey of U.S. Feeding Practices as it Pertains to Daily Iron Amounts Given to Thoroughbred Racehorses. Thesis. The Royal Dick School of Veterinary Studies. University of Edinburgh.
Wang et al. 2014. Hepcidin is Directly Regulated and Plays an Important Role in Iron Overload in Streptozotocin-Induced Diabetic Rats. Diabetes. May; 63(5):1506-18.
Beard, JL. 2001. Iron Biology in Immune Function, Muscle Metabolism and Neuronal Functioning. Journal of Nutrition. 131(2S-2):568S-579S.
