0
– vad är skillnaden, och vad vet vi egentligen?
Tarmfloran har stor betydelse för hästens matsmältning, energiomsättning och immunförsvar. Därför är det inte förvånande att foderprodukter med pro-, pre-, syn- och postbiotika tar allt större plats på marknaden.
Men även om namnen liknar varandra handlar det om olika typer av fodertillskott med olika verkningsmekanismer. Samtidigt är forskningen mer nyanserad än många kanske tror. Vissa ingredienser har lovande evidens, medan effekten av andra fortfarande är osäker eller i hög grad beror på den specifika stammen, dosen, den individuella hästen, situationen och tillverkningsmetoden.
Här får du en översikt över vad de fyra begreppen betyder, hur produkterna används och i vilka situationer de kan vara relevanta.
Pro-, pre-, syn- och postbiotika stöttar hästens mikrobiom på olika sätt. Prebiotika ger näring till utvalda tarmmikroorganismer, probiotika tillför levande mikroorganismer, synbiotika kombinerar de två, medan postbiotika består av inaktiverade mikroorganismer eller deras aktiva komponenter. Effekten beror bland annat på produktens innehåll och kvalitet, korrekt dosering, hästens individuella mikrobiom och den aktuella situationen. Tillskotten kan vara relevanta vid till exempel foderbyten, transport, sjukdom eller annan belastning, men de kan aldrig ersätta en fiberrik och välbalanserad grundutfodring.
Hästens mikrobiom består av miljarder bakterier, jästsvampar och andra mikroorganismer som framför allt finns i blind- och tjocktarmen. Där bryter de ner fibrerna i hästens grovfoder och bildar bland annat kortkedjiga fettsyror som hästen använder som energikälla.
En fiberrik utfodring hjälper till att stötta stabila mikrobiella populationer. Stora mängder stärkelse, plötsliga foderbyten, transport, sjukdom och vissa läkemedel, särskilt antibiotika, kan däremot påveka mikrobiomets sammansättning negativt. En olämplig och akut förändring benämns ofta dysbios.
Dessa saker kan du läsa mer om här!
Det är dock viktigt att understryka att forskarna ännu inte har fastställt en bestämd sammansättning som utgör det ”ideala” mikrobiomet hos alla hästar. Det finns betydande variation både mellan olika hästar och hos samma häst över tid – även om hästarna äter samma foderstat. Samtidigt är det inte alltid möjligt att avgöra om dysbios är orsaken till sjukdom eller en följd av den. Det innebär också att effekten av de olika tarmprodukterna på marknaden är mycket individuell. Beroende på mikrobiomets sammansättning hos den enskilda hästen kan olika typer av tillskottsprodukter hjälpa just den individen tillbaka i balans.
Det kräver därför god observation, insikt och kunskap om den enskilda hästen, om hur de olika produkterna fungerar samt erfarenhet av att kombinera olika produkter för bästa möjliga effekt.
Därför står våra foderrådgivare också till ditt förfogande med rådgivning och goda råd om du har en häst som behöver extra stöd för tarmsystemet.
Prebiotika är ämnen som utvalda mikroorganismer i tarmen kan utnyttja på ett sätt som ger en hälsofördel för värddjuret, hästen. Enkelt uttryckt kan man se prebiotika som ”mat till de gynnsamma tarmbakterierna”.
Typiska prebiotiska ingredienser i hästfoder är:
När mikroorganismerna fermenterar prebiotiska fibrer kan kortkedjiga fettsyror som acetat, propionat och butyrat bildas. Dessa ämnen bidrar bland annat med energi och kan hjälpa till att stödja tarmslemhinnan och det lokala immunförsvaret.
Vissa prebiotika har även andra egenskaper. MOS kan till exempel binda till vissa oönskade bakterier och därmed göra det svårare för dem att fästa vid tarmslemhinnan. Betaglukaner förknippas dessutom med immunmodulerande effekter.
Prebiotika kan övervägas som en del av utfodringen:
Prebiotika ges normalt dagligen tillsammans med det övriga fodret. Effekten beror dock på typen, dosen, hästens grundutfodring och dess befintliga mikrobiom.
Mer är inte nödvändigtvis bättre. Mycket stora mängder snabbt fermenterbara oligosackarider kan sänka pH-värdet i grovtarmen kraftigt; oligofruktos används till och med i forskning för att framkalla inflammation i hovarna. Det har dessutom framförts en teoretisk oro för om fermentering av FOS redan i magsäcken kan påverka magslemhinnan. Denna oro bygger än så länge på laboratorieförsök och är inte dokumenterad hos levande hästar, men understryker betydelsen av korrekt dosering och användning.
Mer är ofta inte bättre – nyckeln till god effekt är rätt ingrediens, i rätt mängd, vid rätt tidpunkt.
Probiotika är levande mikroorganismer som i tillräcklig mängd ska ge värddjuret, hästen, en hälsofördel.
Till hästar används bland annat olika stammar av:
Beroende på den specifika mikroorganismen kan probiotika tänkas:
Jäststammar som Saccharomyces cerevisiae och S. boulardii hör till de mest undersökta probiotika hos vuxna hästar och därmed också till de mest använda. Det finns viss dokumentation för att specifika produkter kan påverka mikrobiomets sammansättning, pH-värdet i tarmen, näringsutnyttjandet och foderutnyttjandet. Men återigen beror det i hög grad på den enskilda hästen och sammansättningen av dess mikrobiom. I vissa situationer kan ett tillskott med olika typer av probiotika förvärra problemet om fel produkt ges! Observation och kännedom om den enskilda hästen är därför avgörande för ett bra resultat.
Dessutom finns det strikta lagstadgade regler för vilka stammar som får användas till hästar i de olika länderna. Bland annat är det tillåtet att använda fler olika typer av probiotika i USA och Polen än i Danmark, Norge och Sverige.
En av utmaningarna med probiotika är att mikroorganismerna måste vara levande i produkten, överleva lagring och produktens hållbarhetstid och inte minst passagen genom magsäckens mycket sura innehåll för att nå fram till den relevanta platsen i grovtarmen.
Samtidigt kan forskningsresultat från en specifik stam inte överföras till alla andra stammar av samma art eller från häst till häst, eftersom mikrobiomet är så individuellt.
Hos vuxna hästar kan ett väl undersökt probiotikum övervägas:
Produkten bör ges i den angivna dosen och förvaras korrekt. Vid användning tillsammans med antibiotika bör man vara uppmärksam på att antibiotika även kan döda bakterierna i ett probiotikum. En jästbaserad probiotisk stam kan i vissa situationer vara mer relevant, eftersom dessa inte alltid påverkas av antibiotikan.
Synbiotika kombinerar levande probiotiska mikroorganismer med prebiotiska ämnen. En produkt kan till exempel innehålla Enterococcus faecium eller Lactobacillus acidophilus tillsammans med FOS eller MOS.
Tanken är att prebiotikan ska skapa bättre tillväxtförutsättningar för de gynnsamma mikroorganismerna och därmed stödja eller förstärka probiotikans effekt.
Synbiotika används vanligtvis i samma situationer som pre- och probiotika:
En kombination är dock inte automatiskt mer effektiv än de enskilda ingredienserna. Effekten beror fortfarande på om den probiotiska stammen är levande, om den ges i tillräcklig mängd och om den prebiotiska komponenten faktiskt passar den valda mikroorganismen.
Postbiotika består av inaktiverade mikroorganismer och delar av deras cellväggar och/eller metaboliter från fermentering. Till skillnad från probiotika behöver de inte vara levande för att fungera.
Exempel på postbiotiska komponenter är:
Gränsen mellan pre- och postbiotika kan vara flytande. MOS och betaglukaner kan till exempel beskrivas olika beroende på deras ursprung och användning.
Postbiotika kan fungera som aktiva foderingredienser utan att först behöva överleva som levande organismer. Kortkedjiga fettsyror, såsom butyrat, kan bidra med energi till tarmcellerna, medan cellväggskomponenter som MOS och betaglukaner kan påverka mikrobiomet, tarmbarriären och immunförsvaret.
Fermenteringsprodukter från S. cerevisiae hör till de bäst undersökta postbiotika för hästar. Studier har bland annat visat lovande resultat när det gäller mikrobiomets motståndskraft efter transport, stressrespons och immunreaktion. Resultaten är dock produkt- och tillverkningsspecifika och kan inte överföras till alla jästprodukter.
En väldokumenterad postbiotiskt produkt kan bland annat övervägas:
Postbiotika verkar inte nödvändigtvis omedelbart. Vid kända belastningar kan det därför vara relevant att börja i god tid.
Pro-, pre-, syn- och postbiotika kan vara användbara verktyg, men de kan inte kompensera för en opassande grundutfodring.
För de flesta hästar är grunden fortfarande:
Prebiotika har en biologiskt välgrundad funktion, men dos och typ är avgörande. Probiotika kan vara relevanta hos vuxna hästar, men dokumentationen är ojämn och produktkvaliteten varierar. Synbiotika kan i teorin skapa synergieffekter, men kombinationen måste passa ihop för att fungera så bra som möjligt. Postbiotika, särskilt vissa fermenteringsprodukter från Saccharomyces cerevisiae, har lovande forskning bakom sig, men även här gäller resultaten den specifika produkten.
Det bästa valet är därför inte nödvändigtvis produkten med flest ”biotika” på etiketten. Det är produkten som passar hästens situation som är det bästa valet.
Här har vi gett en översikt över hur du använder de olika produkterna i St. Hippolyts sortiment!
Vid ihållande problem är det viktigt att låta en kunnig veterinär undersöka hästen så att underliggande sjukdom kan uteslutas.
Önskar du närmare vägledning är du välkommen att kontakta någon av våra rådgivare.
Du hittar uppgifterna under rådgivning på hemsidan.
Prebiotika är näring som utvalda mikroorganismer i tarmen kan utnyttja. Probiotika är däremot levande mikroorganismer som i tillräcklig mängd kan ha en gynnsam effekt på hästen. Kort sagt: Prebiotika matar mikroorganismerna, medan probiotika tillför dem.
Ett tillskott kan övervägas vid foderbyten, transport, miljöombyte, förändrad träckkonsistens eller i samband med sjukdom och medicinsk behandling. Valet bör alltid utgå från den enskilda hästens behov. Vid ihållande matsmältningsproblem bör hästen undersökas av veterinär.
Nej. Fler ingredienser innebär inte nödvändigtvis bättre effekt. Effekten beror bland annat på de specifika ingredienserna och stammarna, dosen, tillverkningsmetoden och hästens befintliga mikrobiom. Den bästa produkten är därför den som passar hästens situation och ingår i en välfungerande foderstat.
Maja Mandrup Knudsen har under många år varit en välkänd och betrodd rådgivare bland danska hästägare. Med en utbildning som jordbruksteknolog med inriktning mot hästar och mer än ett decennium hos St. Hippolyt har hon byggt upp en gedigen fackkunskap om utfodring, hälsa och skötsel av hästar.
Som tidigare foderrådgivare har Maja hjälpt otaliga hästägare med både daglig utfodringsrådgivning och komplexa utmaningar, där små justeringar har gjort stor skillnad för hästens välbefinnande. I dag arbetar hon med marknadsföring, kommunikation och produktutveckling hos St. Hippolyt, där hon också fortsätter att dela med sig av sin erfarenhet och kunskap genom artiklar, sociala medier och fackligt innehåll.
För Maja är rådgivning och kunskapsförmedling fortfarande en hjärtefråga, och hennes största motivation är att göra en positiv skillnad för både häst och ägare.
Maja äger själv ett par lättfödda hästar som går på lösdrift med aktiv utevistelse, och hon fokuserar på att hålla hästarna så naturligt som möjligt, med gott om bra hö, rörelse och berikning.
St. Hippolyt Sverige AB
org. nr. 556775-4386
Tel. 0413 486 100
info@hippolyt.se
St. Hippolyt Nordic A/S
Øgelundvej 7, Blåhøj
DK-7330 Brande
CVR: DK 10026725
IBAN: SE6295000099604205200126
