0
Så ger du tillräckligt med fibrer och näring utan att överutfodra
Den lättfödda hästen är inte helt lätt att utfodra, vilket det engelska uttrycket ”easy keeper” kanske antyder. Uttrycket beskriver egentligen bara att hästen inte behöver lika mycket foder som en ”hard keeper” för att hålla hullet. I de flesta fall upplever vi att en easy keeper faktiskt är betydligt svårare att utfodra eftersom den behöver färre kalorier för att inte bli överviktig. Samtidigt finns risken att den får för lite grovfoder, protein, vitaminer och mineraler eller står hungrig i många timmar.
Det handlar om att hitta en fin balans, och ofta är det små marginaler som får det att fungera. Det är just detta som det här blogginlägget kommer att fokusera på.
Många hästägare känner igen situationen: Hästen verkar gå upp i vikt av ingenting, samtidigt som den dagliga fodergivan blir mindre och mindre. Problemet är mer utbrett än du kanske tror.
I en brittisk studie av 785 hästar och ponnyer bedömde ägarna att 31 % var överviktiga eller feta. Andra studier och vetenskapliga översikter har funnit ännu högre andelar i utvalda populationer.
En dansk studie från mars 2023 visar att 41,5 % av danska hästar har en hullpoäng på 6 eller högre, och detta undersöktes dessutom i en population som huvudsakligen var i tävlingsträning. Med en hullpoäng över 6 räknas hästarna som överviktiga enligt Henneke-skalan, som används för att bedöma hästens hull (mängden fett på kroppen).
De många olika studierna visar samstämmigt att övervikt inte är ett sällsynt enskilt problem.
Du är alltså inte ensam om problematiken!
Extra kilon handlar inte bara om utseende. Övervikt belastar leder och hela rörelseapparaten, kan försämra prestationsförmåga och värmetolerans och ses ofta tillsammans med insulindysreglering och hovproblematik.
En häst med ett korrekt, normalt hull är därmed även ett uttryck för god hästvälfärd.
Det finns dock en viktig nyans: Övervikt är inte nödvändigtvis samma sak som ekvint metabolt syndrom (EMS), och alla överviktiga hästar har inte insulindysreglering. Men hos en predisponerad häst kan en ökad fettmassa förvärra den metabola situationen och öka behovet av en strikt kontrollerad diet.
Lättfödda typer – oftast ponnyer, kallblodstyper, cobhästar och flera ursprungliga raser, men de förekommer inom alla hästraser – har utvecklats för att klara sig på sparsam vegetation och mycket rörelse i ett kärvt klimat, där energidepåerna byggs upp under sommaren och minskar igen under vintern.
I modern hästhållning möter de ofta det motsatta: energirikt gräs, tidigt skördat grovfoder som finns tillgängligt året runt, få kilometer om dagen (begränsad hagvistelse eller begränsat utrymme), täcken och ett varmt stall. Det är inte fel; miljön tillför och bevarar helt enkelt mer energi än deras kropp från naturens sida är anpassad för.
En överviktig häst behöver färre kalorier, men behovet av protein, essentiella aminosyror, vitaminer och mineraler minskar inte. Om man bara minskar hela foderstaten minskas även övriga näringsämnen.
Därför ska en bra foderstat för den lättfödda hästen lösa tre uppgifter samtidigt:
Om man bara löser den första uppgiften genom att dra ner kraftigt på grovfodret riskerar man en häst som fortfarande får för lite näringsämnen, står länge utan något att tugga på och i värsta fall utvecklar farliga fettdepåer.
Du kan inte styra det du inte mäter. Börja med att skriva ned hästens kroppsvikt eller en uppskattad vikt med viktmåttband, hullpoäng, och eventuella lokala fettdepåer. Använd samma måttband, samma placering och ungefär samma tid på dagen. Ett viktmåttband visar inte nödvändigtvis den exakta vikten, men är användbart för att följa utvecklingen.
Hullpoäng:
Använd Hennekes 1–9-skala. Målet ligger vanligtvis omkring 5, men ras, ålder och muskelmassa måste också vägas in.
Känn med händerna:
Vinterpäls och kraftig man kan dölja fett. Känn på revbenen, bogen, mankammen, länden och svansroten.
Dokumentera:
Ta bilder från sidan, framifrån och bakifrån var 2–4 vecka och skriv ner mätningarna.
Väg alla fodermedel:
Grovfoder, kraftfoder och gärna även en uppskattning av gräs, hörester, godbitar, mash och ”den lilla näven”. En hövåg och en köksvåg är ofta den billigaste förbättringen du kan göra av hela foderstaten.
Grovfodret är det viktigaste i foderstaten och till denna kategori räknas gräs, hö, hösilage och andra ”gröna fibrer” från säck och påse.
Två partier hö kan se likadana ut och ändå ge mycket olika mängder energi, socker, protein och mineraler. Ett sent skördat, fiberrikt grovfoder är ofta en bra utgångspunkt, men är inte automatiskt ett säkert val. Inte heller skördetidpunkt och utseende är någon garanti. Väder, gräsarter, utvecklingsstadium och konservering påverkar innehållet.
Därför är en grovfoderanalys ditt starkaste verktyg för en balanserad utfodring av den lättfödda hästen. Be att få information om torrsubstans, energi, smältbart råprotein, totalt socker och essentiella mineraler.
Analysen gör det möjligt att ställa rätt fråga: Hur många kilo kan hästen få och ändå ligga på lagom energiintag?
Om grovfodret innehåller mycket energi kan även en förhållandevis liten mängd täcka mer än hästens dagliga behov. Omvänt kan ett mycket energifattigt grovfoder ofta ges i en större mängd. Det ger längre tuggtid och bättre mättnad utan att nödvändigtvis tillföra fler kalorier.
Till en häst med insulindysreglering rekommenderas ofta ett totalt innehåll av icke-strukturella kolhydrater (NSC) på högst cirka 10 % av torrsubstansen. Analysmetoder och benämningar varierar mellan laboratorier; ta därför gärna hjälp av oss för att tolka ESC, WSC och NSC i just din analys.
Rekommendationer för grovfoder anges ofta som en mängd i förhållande till kroppsvikten, beräknad som torrsubstans. Det är avgörande eftersom 10 kg hö och 10 kg hösilage inte innehåller samma mängd torrsubstans. Torrt hö ligger ofta på omkring 85–90 % torrsubstans, medan hösilage kan variera mycket. Beräkna därmed din fodergiva utifrån analysens torrsubstanshalt.
SLU rekommenderar att hästen äter minst 1,5kg ts/ 100 kg kroppsvikt per dag och detsamma gäller för lättfödda hästar, om hästen däremot är extremt överviktig kan detta minskas till 1kg ts/100kg kroppsvikt under en begränsad tid. Detta är alltså den absolut lägsta rekommenderade givan, så om din häst ändå är överviktig eller till och med går upp i vikt med denna giva så behöver du se över grovfodrets energiinnehåll och antingen skaffa ett mer passande grovfoder eller anpassa foderstaten på annat sätt. Att byta ut delar av ordinarie grovfodret mot exempelvis halm kan då vara ett sätt att få ner den totala energigivan, halm innehåller dock inget protein så eftersom den totala proteingivan då kommer minskas kan ett proteinkomplement behöva läggas till även för den överviktiga hästen.
Fri tillgång till grovfoder kan fungera bra för vissa normalviktiga hästar med normal aptitreglering och ett grovfoder med lämplig energitäthet. Det är både enklare och mer naturligt för hästen. Men det är inte en säker standardlösning för den lättfödda, överviktiga eller insulindysreglerade hästen. Många parametrar behöver vara på plats innan fri tillgång – även i finmaskigt nät – kan fungera för den lättfödda hästen. Vissa hästar reglerar inte intaget tillräckligt, och även ett lågt sockerinnehåll gör inte ett höparti kalorifritt eller automatiskt lämpligt för lättfödda hästar – hela bilden måste bedömas.
Målet är därför inte nödvändigtvis fri tillgång till grovfoder, utan en så lång och jämn ättid som möjligt (med max 4-5 timmar i streck utan grovfoder) inom ramen för den beräknade dagsransonen. Det kan uppnås med flera små portioner, slowfeedernät, flera foderstationer och genom att fördela ransonen så mycket som möjligt över hela dygnet.
Det är svårt att beräkna gräsintaget, och hästar kan kompensera genom att äta snabbt under den tid de har tillgång. Ett par timmars bete är därför inte nödvändigtvis en liten ranson. För den mycket lättfödda hästen kan en grushage, ett tracksystem eller en hage med sparsamt gräs och uppmätt grovfoder vara lättare att kontrollera än kortvarig tillgång till frodigt gräs.
Om du vill låta den lättfödda hästen gå på gräs finns här några tips:
Ren, torr havre- eller kornhalm kan hos vissa hästar ersätta en del av höet (helst inte mer än 30 % av den totala givan) och därmed sänka foderstatens genomsnittliga energitäthet. Halm tar ofta längre tid att tugga och kan därmed förlänga ättiden. Men den är näringsfattig på protein och mineraler, och stora mängder kan ge ett bukigt utseende, förändrad träckkonsistens eller öka risken för problem hos hästar med dåliga tänder, lågt vattenintag eller tidigare problem med torr träck.
Introducera halm gradvis under flera veckor, ge fri tillgång till rent vatten och balansera protein, vitaminer och mineraler. Mängden bör anpassas individuellt; en fackmässigt utformad foderstat kan i vissa fall innehålla en betydande andel halm, men ”en halmbal i hagen” är inte i sig en balanserad bantningskur.
Blötläggning av grovfodret kan minska en del av de vattenlösliga kolhydraterna, men effekten varierar beroende på typ av hö, vattenmängd, temperatur och tid. Samtidigt lakas även mineraler och protein ur, och längre tid är inte nödvändigtvis bättre. För metaboliskt känsliga hästar är ett kort, standardiserat upplägg ofta mer praktiskt än blötläggning över natten.
Som utgångspunkt rekommenderar vi endast denna lösning om det inte finns andra möjligheter att hitta ett mer lämpligt grovfoder till hästen.
När mängden grovfoder begränsas minskar tillförseln av allt – inte bara energi. Den lättfödda hästen behöver fortfarande aminosyror, mineraler, vitaminer och salt. Därför är det vanligt att använda ett koncentrerat vitamin- och mineralfoder med lågt innehåll av socker, stärkelse och kalorier, anpassat efter grovfoderanalysen, eller ett anpassat helfoder som till exempel EquiGard Müsli.
Protein förtjänar särskild uppmärksamhet. En häst kan gå ner i vikt och samtidigt förlora muskelmassa om foderstatens protein och essentiella aminosyror är otillräckliga. Bedöm överlinje, bakdel och prestation – inte bara midjemått. Välj proteinkällor utifrån analys och behov; tillskott ”för säkerhets skull” kan också tillföra onödiga kalorier eller påverka insulinresponsen hos vissa metaboliskt känsliga hästar.
Ökad aktivitet förbrukar energi och kan förbättra insulinkänsligheten. För en frisk häst är daglig rörelse ofta mer effektiv än enstaka hårda träningspass. Ridning, backträning, bomarbete, longering, lösdrift och tracksystem kan kombineras utifrån hästens kondition. Lågintensivt arbete under lite längre pass kan vara fördelaktigt för den mycket överviktiga hästen för att inte slita på leder och senor. För att sedan förbättra konditionen och öka energiförbrukningen ytterligare kan mer högintensiv träning läggas till där hästen får upp pulsen, 20min per dag gör stor skillnad.
Den lättfödda hästen ska inte svälta sig smal. Den ska ha en foderstat där varje tugga fyller en funktion: fibrer för tarmen och tuggtiden, tillräckligt med protein för muskler och vävnader samt mineraler och vitaminer för kroppens funktioner – men färre kalorier än vad moderna betesmarker och energirikt grovfoder ofta tillför.
Den mest hållbara vägen är därför att mäta hästen, väga fodret, analysera grovfodret, kontrollera gräsintaget, förlänga ättiden och skapa mer säker rörelse. När viktminskningen sker långsamt, planerat och med ett näringsmässigt täckande foderupplägg får du inte bara en lättare häst. Du skapar också bättre förutsättningar för hållbarhet, rörelseglädje och metabol hälsa.
Önskar du konkreta rekommendationer eller en foderstat till din häst?
Kontakta gärna någon av våra rådgivare direkt eller fyll i formuläret för foderstat på vår hemsida.
Så återkommer vi till dig så snart som möjligt.
Mad Barn: Feeding your Easy Keeper Horse: Best Diet Plan for Weight Management
https://madbarn.com/feeding-easy-keeper-horse/
Forageplus: Should You Feed Adlib Hay to Horses and Ponies?
https://forageplus.co.uk/should-you-feed-adlib-hay/
Forageplus: Can Underfeeding Metabolic Horses Worsen Insulin Resistance?
https://forageplus.co.uk/underfeeding-metabolic-horses/
Robin et al. (2015): Prevalence of and risk factors for equine obesity in Great Britain
Burns (2025): Nutritional Management of Equine Insulin Dysregulation
En lättfödd häst behöver lika mycket torrsubstans som en normalfödd häst, det vill säga minst 1,5kg ts/100kg kroppsvikt. Detta kan dock minskas ned till 1kg ts/100kg kroppsvikt om hästen är extremt överviktig, ta hjälp av din foderrådgivare eller veterinär för att veta vad som blir rätt för just din häst.
Det beror på hästen och grovfodrets energiinnehåll. Vissa lättfödda hästar reglerar inte själva sitt intag och kan därför gå upp i vikt – även av grovfoder med lågt energi-och sockerinnehåll. En uppmätt dagsranson fördelad över många timmar i hönät, blandat med halm, eller utspritt över flera foderstationer kan därför vara en bättre lösning.
När energiintaget begränsas är det viktigt att hästen fortfarande får sitt behov av protein, essentiella aminosyror, vitaminer och mineraler täckt. En grovfoderanalys kan visa vilka näringsämnen som saknas, så att foderstaten kan kompletteras med ett koncentrerat vitamin- och mineralfoder eller ett lämpligt basfoder med lågt energiinnehåll.
Maja Mandrup Knudsen har under många år varit en välkänd och betrodd rådgivare bland danska hästägare. Med en utbildning som jordbruksteknolog med inriktning mot hästar och mer än ett decennium hos St. Hippolyt har hon byggt upp en gedigen fackkunskap om utfodring, hälsa och skötsel av hästar.
Som tidigare foderrådgivare har Maja hjälpt otaliga hästägare med både daglig utfodringsrådgivning och komplexa utmaningar, där små justeringar har gjort stor skillnad för hästens välbefinnande. I dag arbetar hon med marknadsföring, kommunikation och produktutveckling hos St. Hippolyt, där hon också fortsätter att dela med sig av sin erfarenhet och kunskap genom artiklar, sociala medier och fackligt innehåll.
För Maja är rådgivning och kunskapsförmedling fortfarande en hjärtefråga, och hennes största motivation är att göra en positiv skillnad för både häst och ägare.
Maja äger själv ett par lättfödda hästar som går på lösdrift med aktiv utevistelse, och hon fokuserar på att hålla hästarna så naturligt som möjligt, med gott om bra hö, rörelse och berikning.
St. Hippolyt Sverige AB
org. nr. 556775-4386
Tel. 0413 486 100
info@hippolyt.se
St. Hippolyt Nordic A/S
Øgelundvej 7, Blåhøj
DK-7330 Brande
CVR: DK 10026725
IBAN: SE6295000099604205200126
