Bedöm inte bara hästens vikt. Titta också på hull, muskulatur, päls, hovar, energinivå, träck och allmänt välbefinnande. Små förändringar över tid säger ofta mer än en ögonblicksbild.
0
0
Genom att lära känna din häst, observera dess utveckling och löpande justera utfodringen kan du komma långt.
Många hästägare vet att en grovfoderanalys är den bästa utgångspunkten för en exakt foderstat. Men verkligheten är också att långt ifrån alla har möjlighet att analysera sitt hö eller hösilage. Det betyder lyckligtvis inte att det är omöjligt att utfodra sin häst korrekt.
Det kräver bara ett mer systematiskt arbetssätt!
Genom att lära känna din häst, observera dess utveckling och löpande justera utfodringen kan du komma långt. En bra basutfodring handlar nämligen inte bara om siffror på ett analysprotokoll – den handlar också om att förstå hästen som står framför dig i stallet.
Basutfodringen är grunden för hela hästens näringsförsörjning. Den består framför allt av grovfoder, kompletterat med de vitaminer, mineraler, funktionella näringsämnen, protein och den energi som grovfodret inte kan täcka.
När basutfodringen fungerar har hästen de bästa förutsättningarna för att bibehålla ett lämpligt hull, en sund matsmältning, en stark muskulatur och en stabil prestationsförmåga. Samtidigt blir det betydligt enklare att anpassa utfodringen om hästen ändrar aktivitetsnivå, blir äldre eller får särskilda behov.
En grovfoderanalys ger naturligtvis en betydligt mer exakt bild av grovfodrets näringsinnehåll. Den gör det möjligt att beräkna en foderstat med stor noggrannhet och undvika både brister och överskott av näringsämnen. Det bidrar också till en mer ekonomisk utfodring. Men även utan en analys kan du komma förvånansvärt långt genom att systematiskt observera hästen.
Ingen häst kan med ord berätta om den har brist på protein eller får för lite energi. Däremot visar kroppen ofta tydliga signaler om vi lär oss att uppmärksamma dem.
Det första de flesta lägger märke till är hullet. Men vikten i sig berättar bara en del av historien. Två hästar kan väga lika mycket men ändå vara utfodrade på helt olika sätt.
Titta därför på hela hästen.
Det är den samlade bilden av alla dessa observationer – och flera därtill – som ger den bästa uppfattningen om basutfodringen är rätt anpassad.
Ett av de största misstagen är att bara bedöma hästen den dag foderstaten läggs upp.
Hästens behov förändras hela tiden. En häst som ser perfekt ut i oktober kan ha helt andra behov i februari eller maj.
Därför är det betydligt viktigare att följa utvecklingen än att bara ta en ögonblicksbild av situationen.
Ta gärna bilder av hästen en gång i månaden från sidan, framifrån och bakifrån. Använd samma vinklar varje gång och låt hästen stå på samma sätt. Små förändringar i muskulatur eller hull är ofta lättare att upptäcka på bilder än i vardagen, där utvecklingen sker gradvis.
Även om du köper hö från samma leverantör varje år är kvaliteten och näringsinnehållet sällan identiska.
Väderförhållanden, jordmån, gödsling, skördetidpunkt och grässorter har stor betydelse för innehållet av energi, protein, fibrer och mineraler.
Till och med olika balar från samma fält kan variera.
Därför bör man aldrig utgå från att förra årets foderstat automatiskt passar årets grovfoder.
Om hästen plötsligt tappar muskulatur, blir rundare, verkar hungrigare eller förändrar sitt beteende kan förklaringen i många fall ligga i en förändrad grovfoderkvalitet snarare än i kompletteringsfodret.
Basutfodringen är inte statisk utan bör anpassas kontinuerligt i takt med förändringar i både miljön, grovfodrets kvalitet och hästens fysiologiska behov.
Under vintern ökar hästens energibehov vanligtvis till följd av lägre temperaturer, då en större del av energiomsättningen används för att reglera kroppstemperaturen. Samtidigt minskar ofta aktivitetsnivån, vilket kan påverka behovet av både energi och protein. Grovfodrets kvalitet spelar här en central roll, eftersom ett högt fiberinnehåll stödjer värmeproduktionen genom mikrobiell fermentering i grovtarmen.
På våren introduceras många hästar gradvis till bete. Färskt gräs har ett högre innehåll av lättsmälta kolhydrater, däribland socker, samt protein, vilket kan förändra den totala näringsbalansen avsevärt. Detta kräver en kontrollerad tillvänjning för att undvika matsmältningsstörningar och ämnesomsättningsrelaterade problem.
Under sommaren kan arbetsbelastningen öka, vilket höjer behovet av energi och specifika näringsämnen för muskelarbete och återhämtning. Samtidigt kan variationer i gräsets kvalitet och torrsubstansintaget påverka den totala foderstaten. På hösten sker återigen förändringar i både temperatur och grovfoder, då övergången från gräs till hö eller hösilage kräver en ny anpassning av utfodringen.
Sammantaget innebär dessa säsongsvariationer att en optimal foderstat sällan är densamma under hela året. I stället bör utfodringen justeras löpande utifrån hästens aktuella behov, där mindre, gradvisa förändringar är att föredra framför större och plötsliga justeringar.
Många hästägare bedömer enbart om hästen har blivit tjockare eller smalare.
Men muskulaturen berättar ofta ännu mer om hur väl basutfodringen fungerar.
Muskelvävnad är metabolt aktiv och kräver en kontinuerlig tillförsel av aminosyror för att kunna underhållas och byggas upp. Särskilt essentiella aminosyror som lysin, metionin och treonin spelar en central roll i proteinsyntesen, och brist på dessa kan begränsa muskeluppbyggnaden – även om den totala proteinmängden i fodret verkar vara tillräcklig.
En häst kan mycket väl ha stora fettdepåer och samtidigt lida av brist på högkvalitativt protein eller essentiella aminosyror som behövs för att bibehålla muskulaturen. Detta ses ofta hos hästar som får energirikt men proteinfattigt grovfoder eller kraftfoder där energin huvudsakligen kommer från kolhydrater eller fett utan en tillräcklig balans av aminosyror.
Om överlinjen gradvis försämras, ryggen förlorar sin fyllighet eller bakdelen verkar mindre muskulös kan det vara ett tecken på att basutfodringen bör ses över. Det kan också tyda på att förhållandet mellan energi och protein inte är optimalt eller att hästen inte får sitt behov av specifika näringsämnen täckt, vilka stödjer muskelmetabolismen.
Naturligtvis spelar träningen också en stor roll, men näringen måste ge musklerna de byggstenar de behöver. Utan ett tillräckligt intag av lättsmält protein och rätt aminosyror kommer även korrekt träning att ha begränsad effekt på muskelutvecklingen.
En bra basutfodring handlar sällan om dramatiska förändringar.
Ofta är det de små justeringarna som ger bäst resultat, eftersom hästens matsmältningssystem fungerar bäst med stabilitet och gradvisa anpassningar. Plötsliga förändringar i utfodringen kan skapa obalans i tarmfloran och i värsta fall leda till matsmältningsproblem.
Det kan handla om en förändring av grovfodergivan, ett annat basfoder, en bättre proteinkälla eller en justering av tillförseln av vitaminer och mineraler. Även små förändringar i fodermängd eller sammansättning kan med tiden få stor betydelse för hästens välbefinnande, energinivå och muskelutveckling.
Ju tidigare man upptäcker att utvecklingen går åt fel håll, desto lättare är det att korrigera den. Därför är det en fördel att reagera på de första små signalerna i stället för att vänta tills förändringarna blivit tydliga och kräver större åtgärder.
Ett av de mest underskattade verktygen är en enkel dagbok.
Skriv till exempel ner:
Efter några månader börjar det ofta framträda ett tydligt mönster.
Kanske tappar hästen alltid lite i hull i januari. Kanske blir den rundare i september. Eller kanske minskar muskulaturen varje gång ni byter till ett nytt parti hö.
Den kunskapen gör det betydligt lättare att förebygga problem i stället för att först reagera när de redan blivit tydliga.
Även om man kan komma långt utan en analys är en grovfoderanalys fortfarande det mest exakta sättet att sätta samman en optimal foderstat.
Den ger kunskap om energi, protein, socker, fibrer och mineraler, så att utfodringen kan anpassas till den enskilda hästen med betydligt större säkerhet.
Men tills en analys blir möjlig är systematiska observationer, löpande utvärdering och små justeringar det näst bästa alternativet.
En bra basutfodring handlar inte om att lägga upp en perfekt foderstat och sedan följa den resten av året. Den handlar om att följa hästens utveckling och vara beredd att justera under vägen.
Hästens behov förändras i takt med årstiderna, grovfodret, träningen och åldern. Därför är den bästa foderstaten alltid den som kontinuerligt anpassas efter den enskilda hästen.
Är du osäker på om din hästs basutfodring motsvarar dess aktuella behov finns vi alltid här för att hjälpa dig.
Tillsammans kan vi bedöma hästens utveckling och sätta samman en foderstat som passar just din häst – oavsett om du har en grovfoderanalys eller inte.
Du behöver bara kontakta någon av våra foderrådgivare direkt eller fylla i vårt formulär för foderstat på hemsidan. Så återkommer vi till dig så snart som möjligt.
Bedöm inte bara hästens vikt. Titta också på hull, muskulatur, päls, hovar, energinivå, träck och allmänt välbefinnande. Små förändringar över tid säger ofta mer än en ögonblicksbild.
En foderstat bör utvärderas kontinuerligt under året. Förändringar i grovfodret, betessäsongen, träningsmängden, temperaturen och hästens hull kan alla göra det nödvändigt att anpassa utfodringen.
Nej, men den är grunden för det mest exakta sättet att sätta samman en korrekt foderstat. Om du inte har en analys kan du ändå skapa en välfungerande basutfodring genom att systematiskt observera hästen och anpassa utfodringen efter dess utveckling.
Maja Mandrup Knudsen har under många år varit en välkänd och betrodd rådgivare bland danska hästägare. Med en utbildning som jordbruksteknolog med inriktning mot hästar och mer än ett decennium hos St. Hippolyt har hon byggt upp en gedigen fackkunskap om utfodring, hälsa och skötsel av hästar.
Som tidigare foderrådgivare har Maja hjälpt otaliga hästägare med både daglig utfodringsrådgivning och komplexa utmaningar, där små justeringar har gjort stor skillnad för hästens välbefinnande. I dag arbetar hon med marknadsföring, kommunikation och produktutveckling hos St. Hippolyt, där hon också fortsätter att dela med sig av sin erfarenhet och kunskap genom artiklar, sociala medier och fackligt innehåll.
För Maja är rådgivning och kunskapsförmedling fortfarande en hjärtefråga, och hennes största motivation är att göra en positiv skillnad för både häst och ägare.
Maja äger själv ett par lättfödda hästar som går på lösdrift med aktiv utevistelse, och hon fokuserar på att hålla hästarna så naturligt som möjligt, med gott om bra hö, rörelse och berikning.
St. Hippolyt Sverige AB
org. nr. 556775-4386
Tel. 0413 486 100
info@hippolyt.se
St. Hippolyt Nordic A/S
Øgelundvej 7, Blåhøj
DK-7330 Brande
CVR: DK 10026725
IBAN: SE6295000099604205200126
