De flesta tänker att muskelrelevanta näringsämnen är protein och därmed aminosyror, eftersom protein består av aminosyror. Men det finns många andra näringsämnen som har stor betydelse för hur musklerna hos din häst fungerar.
Om hästen fungerar normalt och foderplanen är korrekt balanserad efter grovfoderanalysen och hästens förutsättningar och belastning, borde den vara täckt med ett vanligt basfoder.
Men om hästen är en av dem som har problem med muskelmetabolismen, finns det vissa muskelrelevanta näringsämnen som kan vara fördelaktiga att ha extra fokus på i sammansättningen av foderstatens innehåll.
Antioxidanter
När en muskel arbetar uppstår små skador inuti muskeln, vilket kan leda till muskelömhet efter arbete. Detta är särskilt uttalat hos hästar med muskelrelaterade problem. Denna process kallas oxidativ stress. Här bildas fria radikaler, som har egenskapen att de förstör cellerna och ökar behovet av antioxidanter.
Fria radikaler är särskilt skadliga för cellmembran, som skyddar cellens inre. Under normala förhållanden finns det tillräckligt med antioxidanter för att bromsa skadorna på cellmembranen om hästen utfodras balanserat. Men oxidation under arbete sker snabbt, och kroppens naturliga produktion av antioxidanter kan ha svårt att hänga med och skydda mot den kaskad av fria radikaler som bildas.
Extra tillskott kan därför vara nödvändigt för återhämtning efter arbete.
Antioxidanter är:
- Vitamin E
- Vitamin C
Följande näringsämnen är också viktiga för det antioxidativa systemet:
- Selen
- Zink
- Koppar
- Mangan
- Vitamin B2
Vi kommer här att gå igenom de muskelrelevanta näringsämnen som vi upplever är särskilt viktiga för hästar med muskelrelaterad problematik.
Vitamin E
Vitamin E är en viktig antioxidant som skyddar muskelcellerna mot fria radikaler.
Den naturliga formen är den mest biologiskt aktiva och inlagras i cellmembranen för att bromsa skadorna.
Vitamin E finns i olika mängder i hästfoder. Spannmålsprodukter innehåller generellt inte stora mängder, medan solroskärnor, solrosolja, majsgroddar och majsgroddsolja har ett högre innehåll.
Vitamin E-halten i grovfoder varierar också mycket. I färskt grönt gräs är innehållet högt, men i torrt hö eller ensilage minskar innehållet successivt vid konservering och lagring.
Om fodret inte innehåller råvaror med naturligt högt innehåll av vitamin E kan tillskott vara nödvändigt, särskilt för högpresterande hästar eller hästar med muskelrelaterad problematik. Särskilt hästar med genvarianten P8 upplever vi kan ha ett extra högt behov av vitamin E-tillskott.
Mangan
Mangan är, liksom magnesium, zink och koppar, ett mineral. Det talas dock inte så mycket om manganbrist hos hästar – av god anledning. En häst på 500 kg behöver cirka 400-500 mg mangan per dag, vilket vanligtvis täcks genom grovfodret, som i genomsnitt innehåller 40-140 mg per kg TS.
Mangan har särskild betydelse för benutveckling, omsättningen av kolhydrater och fett, och är viktigt för att bilda kondroitinsulfat, som är viktigt för hästens brosk!
Mangan krävs också för att antioxidanten superoxid dismutas ska fungera. Den skyddar cellerna mot oxidativ stress.
Tillsammans innebär detta att en brist på mangan kan orsaka tillväxtstörningar och hälta hos unga hästar. Men även muskelmetabolismen kan påverkas negativt av manganbrist, särskilt om hästen redan har problem med muskelmetabolismen. Detta beror på att mangan ingår i omsättningen av kolhydrater och fett och är viktigt för antioxidanten superoxid dismutas. Särskilt hästar med genvarianterna P2 och PX verkar ha ett högre behov av mangan än andra hästar.
Magnesium
Magnesium deltar i upp till 300 olika processer i hästens kropp. Särskilt muskelmetabolismen, energimetabolismen och skelettet är beroende av magnesium.
60 % av kroppens magnesium finns i skelettet, och endast 30 % är tillgängligt för metabolismen.
Magnesium arbetar tillsammans med kalcium i nervförbindelser och muskelkrontraktioner. Magnesiums roll i muskelarbetet är att få muskeln att slappna av efter att kalcium beordrar muskeln att dra ihop sig. Därför kan hästar få muskelspasmer om de får för lite magnesium i kosten. De två mineralerna ska tillsättas i förhållandet 2,5:1 – 3:1, kalcium till magnesium.
Därför är magnesium viktigt för hästar med aktiv myopati. Dessa hästar tenderar ofta att spänna sin muskulatur, och då behövs mer magnesium för att åter få muskulaturen att slappna av.
Magnesium finns i många olika foderråvaror och kan ges både som oorganiska föreningar (magnesiumsulfat eller magnesiumoxid), organiska föreningar (kelaterat magnesium) och liposomalt bundet. Det finns olika absorptionsprocenter för de olika magnesiumformerna, och det kan finnas både fördelar och nackdelar.
Kalcium
Kalcium nämns inte ofta som ett muskelrelevant näringsämne, men eftersom det är kalcium som ger muskeln signalen att dra ihop sig, är det ändå värt att ta upp.
Särskilt genvarianten PX är beroende av att INTE få för mycket kalcium, eftersom denna genvariant påverkar natrium/kalcium-pumpen negativt.
Det innebär bland annat att dessa hästar kan må bra av att undvika lusern i fodret, eftersom lucern har ett högt kalciuminnehåll.
Samtidigt kan det vara viktigt att ha en mineralanalys av sitt grovfoder, eftersom vi här ser både höga och låga nivåer av kalcium. PX-varianten är mycket beroende av att få exakt den mängd kalcium som hästen behöver – varken mer eller mindre.
En häst på 500 kg i underhållsfas behöver minst 20 g kalcium per dag. Vid boxvila behöver hästen mer kalcium, eftersom benen förlorar mineraler vid mindre belastning. Behovet av kalcium ökar i takt med hästens arbetsintensitet.
Behöver du hjälp med att sätta ihop en foderplan för din häst med muskelproblem eller myopati?
Tveka inte att kontakta oss direkt eller fylla i vårt foderstatsformulär. Vi återkommer till dig så snart som möjligt.
Hästar med muskelproblematik kan vara svåra att utfodra på ett ändamålsenligt sätt, så det är viktigt för oss att ha ett bra samarbete kring varje enskild häst.
Källar
Geor, R.J., Harris, P.A., Coenen, M., 2013. Equine Applied and Clinical Nutrition. Saunders Elsevier, Edinburgh
Valberg, S. J., McKenzie, E. C., Eyrich, L. V., Shivers, J., Barnes, N. E., & Finno, C. J. (2016). Suspected myofibrillar myopathy in Arabian horses with a history of exertional rhabdomyolysis. Equine veterinary journal, 48(5), 548-556.
Williams, Z. J., Bertels, M., & Valberg, S. J. (2018). Muscle glycogen concentrations and response to diet and exercise regimes in Warmblood horses with type 2 Polysaccharide Storage Myopathy. PloS one, 13(9), e0203467.
www.Equiseq.com, sidst besøgt August 2022
https://www.st-hippolyt.de/wissen/wissenswertes/equine-myopathien-pssm-1-und-pssm-2, sidst besøg oktober 2022
https://ker.com/equinews/importance-magnesium-horse-diets/ (sidst besøgt 09 2024)
https://feedxl.com/36-which-form-of-magnesium-is-best/?fbclid=IwAR3nv5Dg1rEJLDExLY-BXRjGykmcLTc004-p2ZVS31zGktsPnPICnLVmkAE (sidst besøgt 09 2024)
https://www.eurofins-agro.com/en/manganese-horses (sidst besøgt 09 2024)
https://madbarn.com/videos/manganese-for-horses-uses-signs-of-deficiency-requirements-equine-nutrition/?srsltid=AfmBOoq4d6fgcqnihPfooWFMkuatEu_3WHQSvd8dLNwpagxxXuSHYoOw (sidst besøgt 09 2024)
https://thehorse.com/19871/trace-mineral-basics-manganese/ (sidst besøgt 09 2024)
