0
Hem Artiklar Hästens känsliga magslemhinna, blötlagda fibrer och olja

Hästens känsliga magslemhinna, blötlagda fibrer och olja

Hur hänger dessa tre saker ihop?

Skriven av St. Hippolyt
Skapad 1. januari 2025

Forskning visar att över 50 % av alla hästar har problem med magslemhinnan, vilket verkligen kan påverka deras välbefinnande.

 

Magslemhinnan utmanas av miljön som den ständiga magsyreproduktionen skapar, särskilt om pH-värdet blir för lågt. Detta kan irritera slemhinnan och orsaka skador.

Det är därför viktigt att din häst får en diet som kan fungera som en buffert mot magsyran (höja pH-värdet).

 

Här spelar fibrer en avgörande roll.

Fibrer finns i många former, men för din häst är grovfoder som gräs, hö eller ensilage det viktigaste. Fibrer som höpellets, betfiber, lusern, äppelfibrer och andra har också en positiv effekt på magslemhinnans integritet.

 

Fibrer fungerar som en buffert på magsyran av flera anledningar:

  • När din häst tuggar sitt grovfoder – särskilt om det är långt och grovt – producerar den saliv, som innehåller bikarbonat, vilket är basiskt och fungerar som en buffert mot magsyran.
    Hästen producerar 10-30 liter saliv per dygn – eller mer. Ju mer den tuggar, desto mer saliv produceras.

 

  • Grovfodret bildar tillsammans med saliv och bikarbonat en skyddande fibermatta i magen. Denna fibermatta börjar dock lösas upp efter 4–6 timmar om inte nya fibrer tillförs. Därför rekommenderas att hästen inte är utan grovfoder längre än 4–6 timmar.

 

 

  • Lusern är särskilt bra som buffert mot magsyran eftersom det är grovt, vilket förlänger tuggningstiden och salivproduktionen, och det innehåller mycket protein och kalcium som fungerar som direkta buffertar. Ett annat intressant faktum är att kalciuminnehållet faktiskt minskar magsyreproduktionen.
    • Lusern har dock varit föremål för viss kritik i samband med magslemhinnans problematik. Hästar i länder med torrare klimat kan ha sämre tillgång på hö eller hösilage och därför till stor del eller uteslutande utfodrats med hackad lusern, som är en mer torktålig gröda. Det är dock en grövre fiber som man i studier på dessa hästar har sett kan orsaka mekanisk skada på slemhinnan i magsäcken. Detta är inte en vanlig praxis i Norden eftersom vi i regel har god tillgång till hö eller hösilage, och ett mindre tillskott av lusern som komplement till vanligt grovfoder kan vara en fördel för hästen.
    • Har du en mycket känslig häst och vill utnyttja luserns goda buffertförmåga, kan du använda GlyxWiese BIO Luzernecobs, som finns i pelletsform och bör blötas upp. De blötlagda pellets fungerar som en näringsrik gröt som både buffrar magsyran och skyddar magslemhinnan.

 

Det är dock viktigt hur fibrerna ges och vad de innehåller!

  • För få smältbara fibrer i grovfodret kan vara ett problem. Om grovfodret är mycket grovt med hög ligninhalt suger det inte lika bra och fibermattan håller inte lika länge.
  • Forskning visar att grovfoder bör ges i minst tre måltider fördelade över dygnet.
    • Det är dock viktigare att fördela det under dagtid än på natten, visar forskning. Med andra ord behöver du inte oroa dig om din häst går upp till 6 timmar utan grovfoder på natten. Det är normalt att pH-värdet sjunker under sena nattimmar.

 

Olja kan ge hästen mycket:

  • Essentiella fettsyror
  • Vitaminer
  • Sekundära växtämnen
  • Lecitin

 

När det gäller hästens känsliga magslemhinna finns det flera intressanta studier:

  • En studie visar att tillskott av majsolja kan minska magsyreproduktionen.
  • En annan studie visar en positiv effekt på magslemhinnans integritet vid tillskott av lecitin och pektin.
  • En tredje studie beskriver att olja berikad med havtorn har en gynnsam effekt på magslemhinnan i den röda delen av hästens mage.

 

Rätt typ och mängd olja kan alltså vara positivt för hästens magslemhinna. Det är dock viktigt att tänka på att olja har ett högt energiinnehåll, och hästen måste kunna hantera de extra kalorierna. Dessutom saknar hästen en gallblåsa. Vi rekommenderar därför att inte överskrida 75 g olja/100 kg kroppsvikt och dag, samt dela upp den dagliga oljeportionen över flera måltider för bästa möjliga utnyttjande.

 

I St. Hippolyts sortiment finns många oljor, t.ex.:

Leinöl

Kallpressad linfröolja med högt omega-3-innehåll

 

Schwarzkümmelöl

Kallpressad svartkumminolja med gamma-linolensyra och sällsynta oljeämnen

 

HippoLinol

En högkvalitativ oljeblandning av frön, groddar och örter

 

Muscle Energy Boost

Energiolja för hästar med muskelproblem

 

Gastro Relief Oil

Men särskilt relevant i detta sammanhang är Gastro Relief Oil, som stöder hästens känsliga magslemhinna. Den kombinerar naturligt lecitin med havtornsmacerat och andra essentiella oljor.

 

Om du är osäker på hur du bäst stödjer din häst med känslig magslemhinna, kontakta din lokala rådgivare eller fyll i vårt foderstatsformulär på vår hemsida. Vi återkommer till dig så snart som möjligt!

 

Källor

N Luthersson, K Hou Nielsen, P Harris, T D H Parkin, 2009, The prevalence and anatomical distribution of equine gastric ulceration syndrome (EGUS) in 201 horses in Denmark

B W Sykes, M Hewetson, R J Hepburn, N Luthersson, Y Tamzali, 2015, European College of Equine Internal Medicine Consensus Statement–Equine Gastric Ulcer Syndrome in Adult Horses

Samy Julliand, Marjorie Buttet, Tanguy Hermange, Patrick Hillon, Véronique Julliand, 2023, Effect of diet composition on glandular gastric disease in horses

Sarah Vondran, Monica Venner, Ingrid Vervuert, 2016, Effects of two alfalfa preparations with different particle sizes on the gastric mucosa in weanlings: alfalfa chaff versus alfalfa pellets

Nanna Luthersson, Úndína Ýr Þorgrímsdóttir, Patricia A Harris, Tim Parkins, Euan D Bennet, 2022, Effect of moving from being extensively managed out in pasture into training on the incidence of equine gastric ulcer syndrome in Icelandic horses

Udtalelse af Nanna Luthersson til Seges Hestekongres 2023

N Luthersson, K Hou Nielsen, P Harris, T D H Parkin, 2009, Risk factors associated with equine gastric ulceration syndrome (EGUS) in 201 horses in Denmark

  1. HUSTED, L. C. SANCHEZ, K. E. BAPTISTE, S. N. OLSEN, 2010, Effect of a feed/fast protocol on pH in the proximal equine stomach

Woodward, M.C., Huff, N.K., Garza, N.K., Keowen, M.L., Kearney, M.T., Andrews, F.M., 2004, Effect of pectin, lecithin, and antacid feed supplements on gastric ulcer scores, gastric fluid pH and blood gas values in horses

N.K. Huff, A.D. Auer, F. Garza Jr., M.L. Keowen, M.T. Kearney, R.B. McMullin, and F.M. Andrews, 2012,  Effect of Sea Buckthorn Berries and Pulp in a Liquid Emulsion on Gastric Ulcer Scores and Gastric Juice pH in Horses

Nicholas Frank, Frank M. Andrews, Sarah B. Elliott, John Lew, PhD, 2015, Effects of dietary oils on the development of gastric ulcers in mares

Dela denna artikel

Relaterede artiklar

Täckning, dräktighet och laktation

Förutom optimala förhållanden i hästhållningen spelar en anpassad utfodring en avgörande roll för avelsston och hingstarnas fertilitet. Det har visats att en obalanserad näringsförsörjning kan påverka avelsarbetet.

Allt om B-vitaminer till häst!

B-vitaminer är, som namnet antyder, inte ett enda vitamin utan en hel grupp som var och en fungerar som biokemiska ”kofaktorer” i kroppens ämnesomsättning. Det innebär att de hjälper enzymer…

Snabb leverans

Skickas inom 2-4 dagar

Kostnadsfri foderrådgivning

Kontakta oss på 0413 486 100

Snabb, enkel och säker betalning

Prenumerera på nyhetsbrev

Ta del av den senaste forskningen om hästnutrition och få kunskap och vägledning om hästens utfodring året runt. Du får också nyheter från St. Hippolyt sortiment.

St. Hippolyt

St. Hippolyt Sverige AB
org. nr. 556775-4386
Tel. 0413 486 100
info@hippolyt.se

St. Hippolyt Nordic A/S
Øgelundvej 7, Blåhøj
DK-7330 Brande
CVR: DK 10026725
IBAN: SE6295000099604205200126

hippolyt@hippolyt.dk
+45 7020 5344

© St. Hippolyt Nordic AB

Filtrera

Kundvagn
Din kundvagn är tomFortsätt handla