Nej. En stor buk kan också bero på mycket grovfoder i tarmen, svårsmälta fibrer, svag muskulatur, övervikt, parasiter, sand eller sjukdom.
0
0
– när tarmens mikrobiella balans rubbas
En stor eller utspänd buk förklaras ofta med att hästen har ”för mycket luft i magen”. Men bukens omfång säger inte i sig vad som pågår. Det synliga kan bero på gas, stor mängd grovfoder i tarmen, svag bukmuskulatur, låg grovfoderkvalitet, parasiter, sand, övervikt eller sjukdom. Därför bör uppblåsthet eller bukighet betraktas som ett symtom som behöver sättas i relation till hästens foder, träck, aptit, hull, beteende och allmäntillstånd.
För att förstå varför en häst blir bukig måste vi först se på hur en frisk tarm fungerar. Hästen är en grovtarmsjäsare: Den kan inte själv producera de enzymer som krävs för att bryta ner stora delar av grovfodrets strukturella fibrer. I stället utförs arbetet av ett omfattande mikrobiellt ekosystem, framför allt i blind- och tjocktarmen.
Bukighet hos hästar kan bero på allt från gas och stor tarmfyllnad till foder, parasiter eller stress. En välfungerande matsmältning är beroende av ett varierat och stabilt mikrobiom som omsätter grovfodrets fibrer och bidrar till hästens energiförsörjning och tarmhälsa. Vid ihållande uppblåsthet bör hela hästen och dess utfodring bedömas, foderbyten ska göras långsamt, hästen ska utfodras fiberbaserat, grovfodret bör analyseras för innehåll av ADF och NDF och vid behov kan pre- eller probiotika tillsättas för att hjälpa tarmens mikrobiom tillbaka i balans.
Hästens mag-tarmkanal innehåller bakterier, arkéer, protozoer, svampar och jäst. Mer än 1 000 bakteriearter har identifierats och fler tillkommer, men bakteriesammansättningen och balansen mellan dem varierar betydligt från häst till häst. Årstider, geografiska områden, miljö, uppväxt, träning och utfodring är några av de faktorer som påverkar mikrobiomets balans. Det innebär att det inte finns enbart en ”perfekt” bakterieprofil som alla friska hästar ska ges. Det är den individuella hästen som avgör hur mikrobiomet i grovtarmen ska vara balanserat.
Det avgörande är i hög grad mikroorganismernas funktion: Kan samhället omsätta fodret stabilt, producera gynnsamma metaboliter, begränsa syraansamling, skydda tarmslemhinnan och stå emot störningar? Ett artrikt och diversifierat samhälle av mikroorganismer är ofta mer robust eftersom flera organismer kan utföra överlappande uppgifter. Om en grupp minskar kan andra i viss mån ta över dess funktion. Samtidigt kan balansen snabbare återställas om mikroorganismerna i grovtarmen är artrika.
De olika mikrobiella grupperna lever samtidigt av varandras produkter. En bakterie öppnar till exempel växtens cellvägg, en annan omsätter de frigjorda kolhydraterna och en tredje använder mjölksyra som energikälla. Denna så kallade korsutfodring mellan mikroorganismerna i hästens grovtarm är central för en stabil fermentering av grovfodret.
Fibrobacter samt medlemmar av bland annat Ruminococcaceae är centrala vid nedbrytningen av cellulosa och andra strukturella fibrer från grovfodret. De hjälper till att göra energin i gräs och grovfoder tillgänglig för hästen. Fibrobacter och Ruminococcaceae förekommer generellt i lägre relativ mängd hos hästar som utfodras med kraftfoderbaserade foderstater än hos hästar på grovfoderbaserade foderstater.
Bacteroidetes, däribland grupper som Prevotella och Bacteroides, förknippas med omsättning av bland annat pektin, hemicellulosa och olika komplexa kolhydrater. Gruppen är mycket bred, och dess förekomst kan inte i sig klassificeras som vare sig god eller dålig. Men rätt balans är viktig.
Lachnospiraceae omfattar också bakterier som omsätter växtkolhydrater. Familjen har i flera studier kopplats till välmående hästar, bland annat eftersom vissa medlemmar producerar butyrat. Samtidigt illustrerar den varför bakterielistor måste läsas med försiktighet: Enskilda studier har också funnit relativt mer Lachnospiraceae vid tarmsjukdom. Det är därför inte namnet i sig, utan den samlade funktionen och kontexten som är avgörande.
När mikroberna fermenterar fibrer (bryter ner och lever av fibrer) bildas främst de kortkedjiga fettsyrorna, hos hästar ofta kallade flyktiga fettsyror, acetat, propionat och butyrat. De tas upp genom tarmväggen och bidrar väsentligt till hästens energiförsörjning:
Mikrobiotan bidrar dessutom till bildningen av bland annat B-vitaminer och K-vitamin, vilket gör att hästen i de flesta fall är självförsörjande med dessa. Mikrobiotan konkurrerar med potentiellt sjukdomsframkallande organismer om plats och näring, påverkar slemproduktionen i tarmen och kommunicerar med det lokala immunförsvaret. Mikrobiotan skyddar därmed hästens tarmslemhinna! Tarmbakterierna är med andra ord inte bara ”matsmältningshjälpare”; de är en funktionell del av tarmmiljön och hästen kan helt enkelt inte leva utan dem!
Streptococcus och Lactobacillus kan fermentera lättnedbrytbara kolhydrater och bilda mjölksyra. De är inte automatiskt ”dåliga” bakterier och finns även hos friska hästar. Problemet uppstår om större mängder stärkelse undgår nedbrytning i tunntarmen och når grovtarmen. Då får de stärkelseälskande bakterierna plötsligt ett stort energitillskott, och produktionen av mjölksyra kan överstiga andra mikrobers förmåga att använda den.
Resultatet kan bli ett sjunkande pH-värde i blind- och tjocktarmen. Det hämmar flera känsliga fiberomsättare, medan syratoleranta, mjölksyraproducerande bakterier får bättre förutsättningar. Därmed kan en självförstärkande förskjutning med ytterligare syraproduktion uppstå. Vid ett uttalat akut tillstånd talar man om grovtarmsacidos.
Feljäsning används ofta som en praktisk samlingsbeteckning för en olämplig fermentering där hästens foder (substratet som når grovtarmen), balansen i mikrofloran och slutprodukterna inte längre fungerar väl tillsammans. Begreppet omfattar dock många olika orsaker och är därför mer ett symtom än ett verkligt tillstånd.
En mer fackmässig beskrivning kan vara att det har skett en funktionell förskjutning i grovtarmens mikrobiota och fermenteringsmönster. Det kan innebära:
Gas är alltid en naturlig biprodukt av fermentering. En frisk häst producerar och utsöndrar gas varje dag. Uppblåsthet uppstår därför inte för att fermentering i sig är fel, utan för att produktionen, transporten eller utsöndringen av gas, eller själva tarmfyllnaden, inte längre är i balans.
Begreppet dysbios bör också användas precist. Det beskriver inte varje kortvarig förändring i bakterieprofilen, som i de flesta fall är helt normal och ofarlig. Mikrobiotan förändras naturligt med foder, årstid, miljö och ålder. I nyare facklitteratur kopplas dysbios till en olämplig akut förändring i sammansättning och funktion, ofta i samband med sjukdom.
Det är ännu inte möjligt att med säkerhet diagnostisera balansen i en hästs tarm utifrån ett enda träckprov, och forskningen har ännu inte fastställt en idealisk mikrobiota eller en universell dysbiosmarkör hos hästar.
Och man kan fråga sig: Finns det verkligen en universell frisk bakterieprofil när alla våra hästar är individer, lever i olika miljöer, har vuxit upp under olika förhållanden och får olika foderstater?
Vi vet dock att en motståndskraftig och stark mikroflora innehåller många olika typer av bakterier, och för att de ska trivas så bra som möjligt krävs en utfodring med stor variation av olika fibrer från olika fiberkällor.
Från forskning på människor vet man att störningar i mikrofloran kan ha samband med övervikt och astma, vilket är mycket tankeväckande.
Det kan finnas många orsaker till att en häst ser uppblåst ut, vissa mer allvarliga eller problematiska än andra. Vi försöker gå igenom dem här.
Om en måltid innehåller mer stärkelse än tunntarmen hinner smälta fortsätter resten till blind- och tjocktarmen. Där gynnar den framför allt stärkelse- och mjölksyraomsättande mikrober. Ett plötsligt byte till en spannmålsrik foderstat har i studier förknippats med ökad förekomst av bland annat laktobaciller och streptokocker samt lägre pH-värde.
Det handlar därför inte bara om foderstatens totala mängd stärkelse, utan också om mängden per måltid, stärkelsekällan, bearbetningen, tuggtiden och den enskilda hästens matsmältningskapacitet.
Mikrobiella populationer anpassar sig till det foder de regelbundet får. Ett plötsligt byte av hö, hösilage, gräs eller kraftfoder förändrar deras näringsunderlag snabbare än ekosystemet nödvändigtvis hinner ställa om. Därför bör även ett byte mellan två typer av grovfoder ske gradvis under 2–3 veckor – inte bara byte mellan olika typer av kraftfoder. Detsamma gäller vid stallbyte eller om du bara stallar upp hästen över en helg i samband med en tävling!
En stor buk (”halmbuk”) betyder inte alltid att det finns mycket gas. Sent skördat, grovt och stjälkrikt hö innehåller vanligtvis mer lignin. Lignin kan inte fermenteras, och ökad lignifiering minskar också tillgängligheten av cellulosa i hästens grovfoder. Fodret stannar längre i grovtarmen och ger därmed större tarmfyllnad. Om hästen samtidigt behöver äta stora mängder för att täcka sitt energi- och proteinbehov kan den se bukig ut, även om synliga revben och en svag överlinje visar att den inte är fet. Mer är därför inte alltid bättre – det viktigaste är rätt grovfoder!
En grovfoderanalys som bland annat omfattar NDF, ADF, protein, socker och torrsubstans gör det lättare att skilja mellan ”mycket fibrer” och ”tillräckligt smältbara fibrer”. Halm kan ge värdefull tuggtid i vissa foderstater, men stora mängder kan inte utan vidare ersätta mer lättsmält grovfoder.
Om du har ett grovfoder där andelen svårsmälta fibrer (höga NDF- och ADF-värden) är för hög kan du tillföra lättsmälta fibrer, till exempel betfiber eller andra gräsfibrer, exempelvis från Gastro Relief Beet.
Antibiotika kan minska mikrobiotans artrikedom och diversitet och ge opportunistiska eller sjukdomsframkallande organismer bättre tillväxtförutsättningar. Antibiotika kan naturligtvis vara nödvändigt; poängen är att matsmältningen bör följas noga under och efter behandlingen i samråd med veterinär. Faktum är att hästens mikrobiom kan vara påverkat av antibiotika i upp till 6 månader efter att den sista dosen har givits!
Även stress, transport, värme, sjukdom och vissa läkemedel – däribland vissa smärtstillande preparat – har förknippats med förändringar i mikrobiotan eller tarmbarriären.
Parasiter, sandansamling, tandproblem (fiberpartiklarnas storlek är viktig för att mikrobiomet ska kunna arbeta korrekt; om de är för stora finns det inte tillräckligt med tillgänglig näring för de många mikroorganismerna) och otillräckligt vätskeintag kan dessutom påverka passagetid, smältbarhet och bukens utseende. Uppblåsthet kan därför aldrig reduceras till en fråga om ett enda fodermedel.
Bukens storlek är ett dåligt mått på hull. Vid övervikt ses fettdepåer vanligtvis på flera ställen: längs mankammen, bakom bogen, över revbenen och runt svansroten. En häst med stor, hängande buk, synliga revben och svag muskulatur över rygg och bakdel kan däremot ha stor tarmfyllnad och en otillräcklig tillförsel eller ett otillräckligt utnyttjande av energi och protein.
Se därför på hela hästen och känn efter fettdepåerna. Registrera samtidigt om bukens storlek varierar under dygnet eller med vissa partier grovfoder, och om det sker förändringar i träck, aptit, prestation eller beteende.
Du kan läsa mer om hullbedömning här!
Prebiotika är fodermedel som vissa mikroorganismer kan utnyttja och leva av, medan probiotika är levande mikroorganismer som i tillräcklig mängd ska ge en dokumenterad hälsofördel. Effekten är stam-, dos-, produkt- och situationsspecifik. Hos vissa hästar fungerar en typ och hos andra en annan typ av probiotika. Effekten är mycket individuell beroende på balansen och sammansättningen av grovtarmens mikrobiom.
Hos vuxna hästar är jäststammarna Saccharomyces cerevisiae och S. boulardii bland de mest undersökta probiotikatyperna och möjligen de mest lovande, men effekten är inte 100 % entydig.
Tillskott bör därför vara ett riktat komplement till en korrigerad foderstat och relevant utredning – inte en ersättning för dessa.
En frisk grovtarm kännetecknas av ett stabilt samarbete mellan många mikrobiella grupper. Fiberomsättare frigör energi från växtmaterial, andra mikrober omvandlar mellanprodukter och slutprodukterna ger näring åt både hästen och dess tarmslemhinna. När foder, stress eller sjukdom rubbar detta nätverk kan det uppstå syraansamling, förändrad tarmmotorik, sämre fiberutnyttjande och mer gas eller tarmfyllnad.
Den bästa insatsen mot återkommande uppblåsthet börjar därför sällan med att peka ut en enda ”dålig” bakterie. Den börjar med att förstå hela systemet: hästen, grovfodret, måltidsstorleken, förändringar i management och de kliniska tecknen. Först då kan utfodringen justeras fackmässigt och säkert.
Önskar du konkret vägledning för din häst och er situation är du välkommen att kontakta någon av våra foderrådgivare för närmare rådgivning.
Du hittar uppgifterna på hemsidan under rådgivning.
Nej. En stor buk kan också bero på mycket grovfoder i tarmen, svårsmälta fibrer, svag muskulatur, övervikt, parasiter, sand eller sjukdom.
Låt grovfoder utgöra huvuddelen av foderstaten, undvik långa pauser utan foder, begränsa stora mängder stärkelse och socker per måltid och genomför alla foderbyten gradvis under två till tre veckor.
Probiotika och jäst kan i vissa fall stödja tarmens mikrobiella balans, men effekten varierar från häst till häst. Tillskott bör användas målinriktat och kan inte ersätta en korrekt sammansatt foderstat eller utredning av den bakomliggande orsaken.
Maja Mandrup Knudsen har under många år varit en välkänd och betrodd rådgivare bland danska hästägare. Med en utbildning som jordbruksteknolog med inriktning mot hästar och mer än ett decennium hos St. Hippolyt har hon byggt upp en gedigen fackkunskap om utfodring, hälsa och skötsel av hästar.
Som tidigare foderrådgivare har Maja hjälpt otaliga hästägare med både daglig utfodringsrådgivning och komplexa utmaningar, där små justeringar har gjort stor skillnad för hästens välbefinnande. I dag arbetar hon med marknadsföring, kommunikation och produktutveckling hos St. Hippolyt, där hon också fortsätter att dela med sig av sin erfarenhet och kunskap genom artiklar, sociala medier och fackligt innehåll.
För Maja är rådgivning och kunskapsförmedling fortfarande en hjärtefråga, och hennes största motivation är att göra en positiv skillnad för både häst och ägare.
Maja äger själv ett par lättfödda hästar som går på lösdrift med aktiv utevistelse, och hon fokuserar på att hålla hästarna så naturligt som möjligt, med gott om bra hö, rörelse och berikning.
St. Hippolyt Sverige AB
org. nr. 556775-4386
Tel. 0413 486 100
info@hippolyt.se
St. Hippolyt Nordic A/S
Øgelundvej 7, Blåhøj
DK-7330 Brande
CVR: DK 10026725
IBAN: SE6295000099604205200126
