Starka hovar ger en stark grund för din hästs hälsa och prestation
Hovarna är bokstavligt talat grunden för hela din häst.
0
0
De flesta känner sig nog säkra på hur en osund hov ser ut.
Att bedöma en hästs hälsostatus, som bland annat säger något om hästens utfodring och näringsförsörjning, innebär också att bedöma hovarnas hälsa.
De flesta känner sig nog säkra på hur en osund hov ser ut:
Men hur ser egentligen en frisk hov ut? Vilka vinklar och vilken balans ska den ha? Och inte minst – hur bedömer man det?
Det är några av de ämnen vi kommer att gå igenom i detta blogginlägg.
På flera håll i litteraturen beskrivs hoven som magisk, och vi tycker faktiskt att det är en mycket bra beskrivning.
Hästen bär hela sin vikt på hovarna. Vi vet också att hästar står och rör sig större delen av dygnet och inte ligger ner särskilt många timmar. Hoven måste därför kunna tåla stora belastningar och samtidigt bidra till stötdämpning när hästen rör sig.
Hoven ska helst belastas på hovväggen och strålen, inte för mycket på sulan. Hovväggen kan nämligen tåla belastningar på över ett ton. Det är viktigt att hoven kan absorbera denna belastning så att leder och strukturer högre upp i kroppen inte överbelastas – särskilt galopp innebär stora krafter på hovarna.
Samtidigt hålls hovväggen på plats av mjukvävnad och inte av ben. Denna mjukvävnad fungerar som kardborreband och kallas lameller. Strukturen är oerhört stark och har en mycket rik blodförsörjning som kontinuerligt transporterar näringsämnen till vävnaden och för bort avfallsprodukter.
För att detta ska fungera optimalt är det viktigt att hovens venpump fungerar korrekt. Tyngdkraften motverkar blodets återtransport upp genom benet till hjärtat. Venpumpen finns mellan strålen och den digitala fettkudden och bidrar samtidigt till hovens stötdämpande funktion.
Magin fungerar dock bara om hoven är frisk, har rätt form och är korrekt balanserad så att belastningen fördelas optimalt.
Man brukar säga att hästen står på hela hovväggen, men att den landar något mer på trakthörnen och skjuter ifrån med tån.
Denna rörelse ska normalt inte vara särskilt tydlig för blotta ögat. En mycket markerad häl- eller tålandning kan vara ett tecken på att hästen undviker att belasta den främre delen av hoven, något som ofta ses vid problem i lamellstrukturen.
Även om hästen landar först på trakthörnen ska det visuellt se ut som om hela hoven träffar marken samtidigt.
Den viktiga stötdämpningen är resultatet av samspelet mellan biomekanik, hovens form och hovens hälsa.
Strålen ska vara mjuk och elastisk så att den kan expandera, och den digitala fettkudden ska fungera optimalt. Om strålen är osund på grund av exempelvis röta, uttorkning, att den är för liten eller sammanpressad, kan den inte arbeta korrekt.
Detta kan göra hästen öm, vilket får den att flytta belastningen längre fram i hoven. Då försämras stötdämpningen samtidigt som venpumpen blir mindre effektiv.
Trakthörn, stråle och digital fettkudde är alla viktiga delar av venpumpen. Funktionen är optimal när hela den bakre delen av hoven kan expandera utåt så att strålen får kontakt med marken.
I denna process kan hoven även pressa ut jord, gödsel och skadliga bakterier, vilket fungerar som en naturlig rengöring av hoven.
När hästen sedan avlastar hoven återgår strukturerna till sitt normala läge. Det är just denna växelvisa expansion och sammandragning som driver venpumpen.
Samma process bidrar också till hovens stötdämpning.
För att allt ska fungera optimalt måste hoven ha rätt balans.
Hovbalans handlar om hur hästen står och rör sig på sina hovar – sett från sidan, framifrån och bakifrån. När hoven är korrekt balanserad fördelas hästens vikt jämnt mellan hovens in- och utsida samt mellan den främre och bakre delen av hoven.
En god hovbalans säkerställer att belastningen från hästens rörelser träffar hovleden i rätt vinkel och kan föras vidare korrekt genom benet och resten av kroppen.
Från sidan kan man bland annat bedöma hovens balanspunkt. Om man tänker sig en linje mellan tåns och traktens kontaktpunkter med marken bör mittpunkten på denna linje ligga i nivå med den främre fjärdedelen till tredjedelen av kronranden. Detta motsvarar ungefär hovledens placering.
Om balanspunkten ligger för långt fram eller bak flyttas belastningen motsvarande bakåt eller framåt i hoven. Detta kan påverka hela rörelseapparaten, både när hästen står stilla och när den rör sig.
Dessutom bör:
Det är dock viktigt att komma ihåg att tåvinkeln aldrig får prioriteras högre än en korrekt tåaxel. Hästar med exempelvis svaga kotor kan behöva en något flackare hovvinkel för att bibehålla rätt tåaxel.
Sett framifrån ska hoven vara så symmetrisk som möjligt. In- och utsidan bör likna varandra och hovväggarna ska vara raka med en lätt utåtlutning.
Om hovväggarna blir för vertikala eller börjar luta inåt begränsas hovens naturliga rörelse under belastning. Detta kan bland annat leda till att strålen kläms samman och därmed försämra hovens stötdämpande funktion.
Var även uppmärksam på:
Buktande hovväggar är ofta svagare och har svårare att fördela belastningen korrekt.
Bakifrån kan det vara svårt att bedöma hoven när den står på marken. Därför är det ofta bättre att lyfta hoven.
Titta då efter:
Dessa strukturer spelar en viktig roll för både hovens hälsa och dess förmåga att absorbera stötar.
Undersidan av hoven ger värdefull information om både balans och hovkvalitet.
En välbalanserad hov är vanligtvis symmetrisk där höger och vänster halva liknar varandra. Strålen bör vara bred, välutvecklad och fri från djupa sprickor, och botten av mittfåran ska vara synlig.
Dessutom bör:
Om hästen har skor kan man ofta känna sig fram till trakthörnens placering under skon.
Även om det finns riktlinjer för hur en välbalanserad hov ska se ut är det viktigt att ta hänsyn till den enskilda hästen.
Vi uppskattar alla synen av en “perfekt” hov, men hästar är individer med unika kroppar. Det viktigaste är därför att hovarna fungerar optimalt för just den hästen i rörelse.
Det är inte heller säkert att de två framhovarna eller de två bakhovarna behöver vara helt symmetriska om hästen har individuella förutsättningar eller utmaningar.
Börja med att studera hästen på ett plant underlag.
Titta på hoven framifrån, bakifrån, från insidan, utsidan och underifrån.
Fråga dig själv:
Ju fler vinklar du bedömer från, desto mindre risk är det att du missbedömer situationen.
Det kan också vara en god idé att filma hästen i rörelse med slowmotionfunktion och studera hovarnas funktion från sidan, framifrån och bakifrån.
Om du är osäker på hovbalansen bör du såklart rådfråga din hovslagare.
Hovslagaren är utbildad för att bedöma och korrigera eventuella obalanser.
Inte ens den bästa verkningen kan kompensera för dålig hornkvalitet.
Hovhorn bildas inifrån och kräver:
Som utfodringsspecialister vet vi att starka hovar byggs genom en kombination av korrekt näring, lämplig motion, en god miljö och regelbunden hovvård.
En frisk hov är därför inte bara resultatet av verkning eller beslag. Det är summan av management, utfodring och professionell hovvård.
Är du osäker på hur du bäst stödjer din hästs hovhälsa är du välkommen att kontakta din lokala rådgivare för personlig vägledning.
https://www.uanvendelig.dk/spillet-i-hoven/
https://www.ft.dk/samling/20161/lovforslag/l45/bilag/11/1711744.pdf
Maja Mandrup Knudsen har under många år varit en välkänd och betrodd rådgivare bland danska hästägare. Med en utbildning som jordbruksteknolog med inriktning mot hästar och mer än ett decennium hos St. Hippolyt har hon byggt upp en gedigen fackkunskap om utfodring, hälsa och skötsel av hästar.
Som tidigare foderrådgivare har Maja hjälpt otaliga hästägare med både daglig utfodringsrådgivning och komplexa utmaningar, där små justeringar har gjort stor skillnad för hästens välbefinnande. I dag arbetar hon med marknadsföring, kommunikation och produktutveckling hos St. Hippolyt, där hon också fortsätter att dela med sig av sin erfarenhet och kunskap genom artiklar, sociala medier och fackligt innehåll.
För Maja är rådgivning och kunskapsförmedling fortfarande en hjärtefråga, och hennes största motivation är att göra en positiv skillnad för både häst och ägare.
Maja äger själv ett par lättfödda hästar som går på lösdrift med aktiv utevistelse, och hon fokuserar på att hålla hästarna så naturligt som möjligt, med gott om bra hö, rörelse och berikning.
St. Hippolyt Sverige AB
org. nr. 556775-4386
Tel. 0413 486 100
info@hippolyt.se
St. Hippolyt Nordic A/S
Øgelundvej 7, Blåhøj
DK-7330 Brande
CVR: DK 10026725
IBAN: SE6295000099604205200126
