Nutritionellt stöd för hästens hovar
Hovarna är det bärande elementet hos hästen, och eftersom hästen är en mångsidig idrottare är den beroende av starka hovar för att kunna utföra olika riddiscipliner och absorbera de belastningar som följer med. Hästens hov är en komplex sammansättning av bindväv, nerver, brosk, ben och blodförsörjning. Genetik är den mest avgörande faktorn för hovens kvalitet, följt av foder, motion och säsong. Dessutom är hovslagarens arbete också av betydande vikt. Det finns ännu inga bevis för att mörka hovar är starkare än ljusa, trots att detta är en allmän uppfattning bland hästmänniskor. Hästar som genetiskt är utrustade med goda hovar är mindre känsliga för enskilda brister i utfodringen, men begränsad eller obalanserad utfodring kan ha en negativ effekt även på genetiskt överlägsna hovar.
Unga hingstar kan i vissa perioder vara hårt pressade, och detta kan leda till stress och minskad aptit samtidigt som det finns ett stort behov av essentiella näringsämnen. Tyvärr ses mer allvarliga fall av sköra och spruckna hovar oftare hos hingstar än hos ston och valacker, i en sådan grad att hingsten inte kan delta i sporten. Det har inte gjorts studier för att avgöra om detta är hormonellt betingat, men det finns teorier om att en högre aktivitets- och stressnivå tillsammans med minskad aptit, dålig utfodring eller obalanserad utfodring på sikt kan påverka hovarnas kvalitet och tillväxt negativt.
Alla hästar, i alla livsstadier, kan påverkas av brister i foder och de efterföljande skadliga effekterna. De tidiga och sena livsstadier är särskilt utsatta, och extra uppmärksamhet på hästens foder under dessa perioder är därför viktigt. Åldrandet av matsmältningssystemet kan leda till att absorptionen av näringsämnen i tunntarmen minskar och att mikrofloran i grovtarmen är mindre effektiv.
Hovens struktur
Hoven består av en kapsel som täcker både väggen och sulan. Hovkapseln innehåller varken blodkärl eller nerver, vilket gör att hovslagaren kan beskära och sko hästen. Mellan hovväggen/kapseln och sulan finns den vita linjen, även kallad sömlinjen. I mitten av sulan börjar strålen, som är mjukare och ska kännas läderliknande. Strålen innehåller sensoriska celler som skickar signaler till hästen om underlaget den går på. Baktill på hoven sitter hälarna. Dessa fungerar som stötdämpare genom att strålen och hälen pressas samman samtidigt som den bakre delen av hoven expanderar. Inuti hoven sitter hovbenet, som hålls på plats inne i hoven parallellt med hovväggen med hjälp av lameller. Det finns cirka 500-600 primära lameller i en enskild hov, och för varje primär lamell finns det mellan 100-200 sekundära lameller.
Hovväggen består huvudsakligen av det strukturbildande proteinet keratin. Keratin innehåller en hög andel svavelhaltiga aminosyror som t.ex. cystein, som bildar bindningar mellan enskilda molekyler och skapar en stark men flexibel struktur. Denna process kallas keratinisering av hovvävnaden.
Hovens tillväxt
Hovens tillväxt börjar uppifrån kronranden och ner mot tån. Under normala omständigheter tar det 9-12 månader för hoven att växa hela vägen ner fram till tån. Å andra sidan kommer den bakre delen av hoven, från kronranden till änden av hoven vid dräkterna, bara att ta 4-5 månader. Det betyder att hornet vid dräkterna är yngre och kommer att vara mer elastiskt. Hur snabbt hovarna växer beror bland annat på ålder, säsong, sjukdom, träning och näring. För föl kommer hoven att växa i genomsnitt 15 millimeter per månad, medan den för utvuxna hästar växer i genomsnitt 9 millimeter och för seniorhästar ned till 6 millimeter per månad. Vintern är den tid på året då hoven växer minst, medan den på våren växer mest.
Nutritionellt stöd
För att säkerställa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande hov finns det flera nutritionella parametrar som är av betydelse.
Energi
Energi har stor betydelse för hovens tillväxt. Därför kommer hovarna också vanligtvis att ha ökad tillväxt i samband med en högre energiintag, t.ex. vid bete under våren och sommarmånaderna. Om hästen inte får tillräckligt med energi kommer detta på sikt att hämma hovens tillväxt, eftersom hästen måste hämta den saknade energin från depåer i kroppen och därmed prioritera ner icke-essentiella kroppsfunktioner som hovens tillväxt.
Protein
Hovväggen består av 93 % protein på torrsubstansbasis, vilket innebär att protein också har stor betydelse för hovkvaliteten. Proteinkällor av hög kvalitet kommer att kunna täcka hästen med de aminosyror som är essentiella för hovtillväxt. De svavelhaltiga aminosyrorna metionin och cystein är viktiga byggstenar för hoven och särskilt för keratin, som bidrar med styrka och struktur till hoven. Tillförsel av tillskott med enskilda aminosyror har ofta inte samma effekt, eftersom de kan orsaka obalans i den totala aminosyretillförseln och därmed skapa andra problem eller brister. Det skulle därför vara lämpligt att tilldela ett kraftfoder som innehåller högkvalitativt protein, balanserat med hänsyn till de andra näringsämnena i fodret. Naturliga källor till högkvalitativt protein är grovfoder med en bred mångfald av gräs, lucern, öljäst, linfrö och spirulinaalger.
Fettsyror
I det yttersta lagret av hovväggen finns, tillsammans med keratin, även fett. När fett är närvarande i rätt mängd bildar det en obruten barriär som behåller fukt i de inre lagren av hovstrukturen och håller vattnet ute. Dessutom skapar fettsyrorna en barriär för att hindra bakterier och svampar från att tränga in i hovhornet. Om hästen betar på färskt gräs kommer den att få sina behov av essentiella fettsyror uppfyllda med ett förhållande på 4:1 – 6:1 av omega 3 och 6. I detta fall kommer det troligen inte att påverka hoven att ge hästen extra fettsyror. Om hästen å andra sidan får torrt hö – eller under denna tid mycket torrt gräs, kommer fettsyrorna att vara närvarande i mindre grad, och det kan vara användbart att tillföra extra fettsyror. Den vegetabiliska källan till fettsyror som ligger närmast fettsyrasammansättningen i färskt gräs är linfrö och chiafrö. Andra växtoljor är högre i omega-6 än omega-3.
Vitaminer
Vitamin A och E är essentiella, medan vitaminerna D, C, B och K produceras i kroppen. Alla B-vitaminer är aktivt involverade i många processer i kroppen, inklusive en aktiv del av hovens tillväxt och hälsa. Biotin är det B-vitamin som associeras med hovens styrka och är ofta huvudkomponenten i tillskott för hovar. Biotin, även kallat B7, är vattenlösligt och produceras i tillräckliga mängder i hästens tjocktarm. Det finns ännu inga studier som har fastställt ett specifikt behov av biotin utöver det hästen själv kan producera. Om hästen huvudsakligen äter grovfoder kommer det vara ovanligt att den lider brist på B-vitaminer. Å andra sidan består största delen av hoven av protein, och B-vitaminerna spelar en avgörande roll i bildandet av dessa proteiner. Biotin hjälper till vid defekter i hovens struktur och horn, samt vid störningar i hornets elasticitet. Biotin kan inte förbättra befintligt horn, utan kan bara förbättra det nya hornet, vilket innebär att det kan ta upp till 15 månader innan effekten syns efter tillförsel av biotin. Andra B-vitaminer kan också påverka hovens tillväxt och styrka, inklusive B6, B9 och B12-vitaminerna. Tillskott som innehåller ingredienser som klid och öljäst av god kvalitet kommer att innehålla naturligt förekommande biotin samt andra B-vitaminer.
Mineraler
Vissa mineraler har också studerats för deras effekt på hovkvaliteten. Speciellt kalcium, koppar, zink och selen är av stor betydelse för hovvävnadens kvalitet.
Kalcium
Kalcium är en makromineral, vilket innebär att hästen behöver en relativt hög mängd av mineralet för att täcka sina behov, till skillnad från mikromineralerna. Kalcium är nödvändigt för aktiveringen av enzymet som är involverat i keratiniseringen, vilket formar hovväggen. Hos nötkreatur har man observerat ringar i hovväggen runt kalvning och laktation på grund av hypokalcemi, vilket innebär lågt kalciuminnehåll i blodet. Grovfoder och särskilt lucern har ofta mycket högt kalciuminnehåll.
Koppar
Koppar har också visat sig vara nödvändigt eftersom enzymet som bildar bindningarna i keratin är beroende av koppar. Indirekt kommer koppar därför att påverka hovens styrka och hårdhet. Dessutom är koppar en viktig komponent i antioxidanter som skyddar cellerna. Endast grovfoder räcker inte för att täcka behovet av koppar, och det är därför nödvändigt att tilldela kraftfoder eller mineraltillskott för att uppfylla hästens näringsbehov. Naturliga källor till koppar inkluderar hirs och olika frön.
Zink
Zink är ett mikromineral som stöder underhåll, reparation och reproduktion av epitelceller (yttre vävnadsyta) i hovväggen och finns i höga mängder i normalt hovvävnad. Zink är en viktig komponent i syntesen av keratin, kollagen och lipoproteiner, vilket bidrar till hovens styrka och funktion. Zink är alltså involverat i många olika processer i hoven, och zinkbrist kan därför visa sig på olika sätt. De vanligaste symptomen på zinkbrist är långsam hovtillväxt, tunn hovvägg och försvagat horn. En studie visade att 25 hästar med dålig hovkvalitet hade lägre nivåer av zink i blodet och i hovvävnaden jämfört med 38 hästar med normala hovar. Dessutom har en studie från Japan visat att hästar som är på en diet med låg zink- och kopparhalt har större benägenhet att utveckla vit linjesjukdom, vilket också försvagar hoven. Det mesta grovfoder innehåller inte tillräckligt med zink, så det är nödvändigt att tilldela kraftfoder eller ett komplett mineraltillskott för att uppfylla hästens näringsbehov. Zink finns bland annat i kornkli, frön och örter.
Selen
Selen är ett essentiellt mikromineral som bland annat hjälper till att skydda cellmembranet mot oxidativ stress. Eftersom selenbrist kan leda till försvagat immunförsvar är det inte ovanligt att hästägare använder selenberikade tillskott. Men överdriven tillsats av selen bör hanteras med försiktighet eftersom överflödigt selen kan leda till förgiftning med allvarliga symptom som följd. Följ alltid rekommendationerna på produkten eller sök råd från en professionell. På många platser i Danmark är jorden selenfattig, och grovfoder kommer därför inte att täcka behovet ensamt. Selen finns naturligt i råvaror som öljäst.
Kisel
Kisel, även känt som silicium, är mindre känt men har på senare tid fått mer uppmärksamhet för dess betydelse för hår, hud, hovar och bindväv. Det finns ingen normal mängd av kisel för att täcka hästens underhållsbehov. Det finns i stor utsträckning i marken och antas därför täcka hästen naturligt genom bete och grovfoder. Det finns dock flera tillskott som innehåller kisel, och kiselsyra finns bland annat i spannmål, frön, tang och brännässlor.
Sammanfattningsvis
är hästens hovkvalitet till stor del genetiskt betingad. Som hästägare bör fokus ligga både på näring och klippning för att stärka hoven så mycket som möjligt. Viktiga näringsämnesgrupper som bör få extra fokus, särskilt under denna varma sommar och torka, är protein, essentiella aminosyror, essentiella fettsyror och spårämnen. Alla dessa kan vara bristfälliga i gräset, så tillskott kan vara nödvändiga. Dessutom kan tillskott av B-vitaminer vara nödvändiga för att upprätthålla näringsämnestillförseln till cellerna i hoven.
Källar
- Butler, D.K. (1985). Principles of Horseshoeing II. Butler Publishing
- Geor, R.J., Harris, P.A., Coenen, M. 2013. Equine Applied and Clinical Nutrition, Health, welfare and Performance. Saunders, Elsevier, Edinburgh
- Geyer, H., Schulze, J. (1994). The long-term influence of biotin supplementation on hoof horn quality in horses. Schweiz Arch Tierheilkd. 136 (4): 137-149.
- Josseck, H. Zenker, W. & Geyer, H. (1995). Hoof horn abnormalities in Lipizzaner horses and the effect of dietary biotin on macroscopic aspects of hoof horn quality. Equine Vet J. 27(3): 175-182.
- Kellon, E.M. (2008). Feeding the hoof.
- National Research Council (NRC). 2007. Nutrient Requirements of horses, 6th ed. Washington, DC: National Academy Press.
- Reilly, J.D., Hopegood, L., Gould, L. & Devismes, L. (1998). Effect of a supplementary dietary evening primrose oil mixture on hoof growth, hoof growth rate and hoof lipid fractions in horses: a controlled and blinded trial. Equine Vet J Suppl. 26: 58-65.
- Reilly, J.D., Cottrell, D.F., Martin, R.J. & Cuddeford, D.J. (1998). Effect of supplementary dietary biotin on hoof growth and hoof growth rate in ponies: a controlled trial. Equine Vet J Suppl. 26: 51-57.
- Zenker, W., Josseck, H. & Geyer, H. (1995). Histological and physical assessment of poor hoof horn quality in Lipizzaner horses and therapeutic trial with biotin and a placebo. Equine Vet J. 27 (3): 183-191.
