0
En takformad rygg, en svag överlinje eller en bakdel som saknar fyllighet får ofta hästägaren att tänka på proteinbrist. Men muskler byggs inte enbart genom foder. Hästen behöver genomtänkt och anpassad träning, tillräckligt med energi, och rätt aminosyror. Samtidigt måste fysisk smärta, utrustning som inte passar eller andra faktorer som eventuellt påverkar hästen negativt självklart […]
En takformad rygg, en svag överlinje eller en bakdel som saknar fyllighet får ofta hästägaren att tänka på proteinbrist. Men muskler byggs inte enbart genom foder.
Hästen behöver genomtänkt och anpassad träning, tillräckligt med energi, och rätt aminosyror. Samtidigt måste fysisk smärta, utrustning som inte passar eller andra faktorer som eventuellt påverkar hästen negativt självklart först uteslutas.
Hästens kropp har mer än 700 muskler. Hos en genomsnittlig häst utgör muskelmassan omkring 40 procent av kroppsvikten, medan andelen kan vara högre hos vissa prestationsavlade hästar (särskilt westernhästar). Musklerna skapar rörelse, stabiliserar kroppen och hjälper hästen att bära både sig själv och en ryttare.
När vi pratar om att bygga upp överlinjen, ryggen eller bakdelen handlar det alltså om skelettmuskulaturen.
En skelettmuskel är uppbyggd av buntar med muskelfibrer. Inuti fibrerna finns mindre strukturer som innehåller proteinerna aktin och myosin. När en nervsignal når muskeln frigörs kalcium i muskelcellen. Det gör att aktin och myosin kan röra sig i förhållande till varandra, så att muskeln förkortas och utvecklar kraft. Processen kräver energi i form av ATP.
För att aktin och myosin ska släppa taget om varandra och muskeln återigen ska kunna sträckas ut krävs det att magnesium frigörs.
Vid långvarigt arbete produceras en stor del av energin aerobt, med hjälp av syre. Vid korta och intensiva ansträngningar bidrar den anaeroba energiomsättningen (utan syre) i större utsträckning.
Musklerna innehåller olika typer av muskelfibrer. Typ I-fibrer arbetar långsamt och uthålligt, typ IIa-fibrer kombinerar snabbhet och uthållighet, medan typ IIx-fibrer är snabba och lämpade för kortvarig, explosiv kraft.
Genetiken påverkar fördelningen, men träningen har betydelse för fibrernas storlek, ämnesomsättning och förmåga att producera energi med eller utan syre.
Träning belastar muskelfibrerna och bryter ner dem. Det kan låta drastiskt, men det är kroppens signal om att vävnaden behöver anpassa sig till belastningen och bli större. Träning är därför viktig för att hästen ska utveckla större och starkare muskler. Det är under återhämtningsperioden som kroppen reparerar de påverkade strukturerna och bildar nya muskelproteiner. När bildningen av muskelprotein över tid är större än nedbrytningen kan muskelfibrerna växa och bli starkare. Detta kallas hypertrofi.
Det är därför missvisande att leta efter en enda foderprodukt som på egen hand kan ge en fylligare överlinje, för utan lämplig belastning får kroppen ingen tydlig signal om att bygga upp den önskade muskulaturen. Omvänt ger träningen inte heller önskat resultat om hästen saknar energi eller essentiella aminosyror för återuppbyggnaden.
Innan foderstaten ändras bör du titta på hur musklerna är fördelade.
En häst med generellt lite muskelmassa saknar fyllighet på flera ställen på kroppen. Det kan bero på för lite träning, lågt energi- eller proteinintag, ålder, långvarig sjukdom eller en period med boxvila.
En häst med obalanserad eller asymmetrisk muskulatur kan däremot vara välmusklad, eller övermusklad på vissa ställen och underutvecklad på andra. Det kan till exempel ses om hästen kompenserar för spänningar och problem i rörelseapparaten, rör sig spänt eller tränas i en form där rygg- och bukmusklerna inte aktiveras på ett ändamålsenligt sätt.
Var också uppmärksam på skillnader mellan höger och vänster sida, ömhet, förändrat rörelsemönster, motvilja under träning och en överlinje som plötsligt försämras. Sadel, tänder, hovar, träningsmetod och eventuell smärta påverkar vilka muskler hästen använder.
Äldre hästar kan dessutom ha svårare att bibehålla muskelmassan eftersom muskelcellernas återhämtning och energiproduktion förändras med åldern.
En överviktig häst kan samtidigt sakna både muskler och styrka utan att det alltid syns tydligt, eftersom fettdepåerna lätt kan dölja muskulaturen. Därför är det viktigt att vara kritisk när du bedömer hästen. Är det bara fett, eller består fylligheten faktiskt av värdefulla muskler?
Regelbunden träning med gradvis ökande belastning gör att muskelfibrerna blir större och starkare. Träningen ska anpassas efter hästen och målet. Variation mellan rakriktning, övergångar, bomarbete, backträning, arbete från marken och såklart korrekt grundridning kan hjälpa kroppen att bli starkare. Rörelsekvaliteten är viktigare än att upprepa många övningar när hästen är spänd eller trött.
Daglig fri rörelse i hagen räknas också. Hästar som vistas på stora ytor kan bibehålla en viss grundkondition genom frivillig aktivitet. Uppvärmning förbereder musklerna och cirkulationssystemet för arbetet, medan lugn nedvarvning efter hård träning underlättar övergången till återhämtning.
Kom samtidigt ihåg att styrketräning kräver vila. Musklerna utvecklas mellan träningspassen när hästen får tid, sömn, foder och lugn och ro för att återhämta sig. En träningsplan med anpassad progression varierat med lättare dagar ger ofta mer än många hårda träningspass i rad.
Muskelarbete kräver energi. Om foderstaten inte täcker hästens totala energibehov prioriterar kroppen de mest nödvändiga funktionerna, och det blir svårt att öka muskelmassan. En mager häst kan därför behöva både fler kalorier och bättre proteinkvalitet. En överviktig häst kan däremot sakna muskler men behöver inte mer energi (“kalorier”). Här ska foderstaten tillföra tillräckligt med aminosyror och mikronäringsämnen utan ett onödigt kaloriöverskott.
Grovfodret är utgångspunkten för foderstaten. En grovfoderanalys kan visa innehållet av energi och protein och gör det möjligt att bedöma vad som faktiskt saknas. Om hästen behöver fler kalorier kan lättsmälta fibrer och fett vara lämpliga energikällor. Socker och stärkelse ska anpassas efter hästens arbetsbelastning, hull och eventuella metaboliska utmaningar. Hårt och explosivt arbete använder i stor utsträckning muskelglykogen, medan fett och fibrer bidrar med energi till mer aerobt arbete.
Musklerna består av protein, och därför har protein också en mycket stor betydelse för muskeluppbyggnaden.
Protein bryts ner till aminosyror under matsmältningen. Dessa tas upp och används bland annat för att bilda muskelprotein. Hästens behov handlar därför inte bara om antalet gram råprotein, utan också om vilka aminosyror proteinet tillför och hur väl de kan utnyttjas. Ett högt proteininnehåll på en etikett är inte i sig någon garanti för bättre muskeluppbyggnad.
Hästen kan själv bilda vissa aminosyror, medan de essentiella aminosyrorna måste tillföras via fodret. Lysin, treonin och metionin anses vara de aminosyror som oftast kan begränsa proteinsyntesen i hästens totala foderstat. Om en av dem saknas i förhållande till behovet kan kroppen inte utnyttja de övriga aminosyrorna optimalt för att bilda ny vävnad. Därför är en balanserad aminosyraprofil viktigare än att bara öka mängden protein.
Bra proteinkällor kan bland annat vara lusern, soja och andra proteinrika råvaror. Valet beror på hästen och hela foderstaten.
Här kan du läsa mer om vad bra protein till hästar är!
Många vuxna hästar i lätt till måttligt arbete kan få en stor del av sitt behov tillgodosett genom ett bra grovfoder, medan unghästar, avelsston, äldre hästar, hästar i hårt arbete och hästar under återuppbyggnad kan ha ett större eller mer specifikt behov. Överskott av aminosyror lagras inte i något separat proteinförråd, de bryts ner och kvävet utsöndras. Mer är därför inte automatiskt bättre.
Muskeln måste kunna ta emot en nervsignal, dra ihop sig, slappna av och producera energi. Natrium, kalium, kalcium och magnesium ingår i dessa processer.
Muskelarbete höjer kroppstemperaturen, och svettning är därför en naturlig del av arbetet. En häst som svettas förlorar framför allt vatten och elektrolyter och kan behöva mer än vanligt salt. Friskt vatten ska alltid finnas tillgängligt, och tillförseln av elektrolyter ska anpassas efter svettförlust och arbetsnivå.
Vill du veta mer om elektrolyter har vi här samlat allt du behöver veta!
E-vitamin och selen ingår i kroppens antioxidantförsvar och hjälper till att skydda cellerna mot den oxidativa belastning som uppstår under muskelarbete. B-vitaminer medverkar i energiomsättningen, medan bland annat koppar och zink ingår i en rad enzymer och i underhållet av bindväv, som har en nära koppling till muskulaturen. De olika näringsämnena samverkar, och både brist och överdosering kan vara olämpligt.
Här har vi fördjupat informationen om antioxidanternas betydelse för hästens muskelmetabolism!
Den bästa lösningen börjar med att hitta den begränsande faktorn och därmed orsaken till problemet.
För vissa hästar handlar det om en bättre träningsplan. För andra handlar det om fler kalorier, en bättre aminosyraprofil eller att utreda eventuell fysisk problematik. När rörelse, utfodring och återhämtning samverkar får hästen de bästa förutsättningarna för att utveckla och bibehålla en funktionell muskulatur.
Är du osäker på om hästen får tillräckligt med energi, protein och essentiella aminosyror kan en individuell och professionellt uträknad foderstat ge dig en bättre överblick.
Ange gärna hästens vikt, hull, arbetsnivå, nuvarande grovfodermängd och grovfoderanalys, så att vi foderrådgivare kan hjälpa er på bästa sätt.
https://ker.com/equinews/muscle-function-diet-and-metabolism-active-horses/
https://ker.com/equinews/feeding-horses-exercise-optimal-recovery/
https://thehorse.com/119091/building-muscle-mass-researchers-study-proteins-role/
De första förbättringarna i styrka och rörelsekvalitet kan komma innan någon tydlig synlig förändring märks. Synlig muskeluppbyggnad kräver vanligtvis flera veckors konsekvent och lämplig träning samt en foderstat som täcker hästens behov. Ålder, utgångsläge, sjukdom, hull och träningskvalitet påverkar hur snabbt utvecklingen sker.
Ja, men du vet inte säkert om protein är den begränsande faktorn. En analys gör det lättare att välja rätt mängd och passande proteinkällor, och minskar risken att överutfodra.
Ja. Fettmassa och muskelmassa är två olika saker, men många hästar har för mycket fett på kroppen vilket kan misstas för muskler. En överviktig häst behöver sällan fler kalorier, men kan behöva bättre träning, en balanserad tillförsel av aminosyror och en korrekt tillförsel av vitaminer och mineraler.
Maja Mandrup Knudsen har under många år varit en välkänd och betrodd rådgivare bland danska hästägare. Med en utbildning som jordbruksteknolog med inriktning mot hästar och mer än ett decennium hos St. Hippolyt har hon byggt upp en gedigen fackkunskap om utfodring, hälsa och skötsel av hästar.
Som tidigare foderrådgivare har Maja hjälpt otaliga hästägare med både daglig utfodringsrådgivning och komplexa utmaningar, där små justeringar har gjort stor skillnad för hästens välbefinnande. I dag arbetar hon med marknadsföring, kommunikation och produktutveckling hos St. Hippolyt, där hon också fortsätter att dela med sig av sin erfarenhet och kunskap genom artiklar, sociala medier och fackligt innehåll.
För Maja är rådgivning och kunskapsförmedling fortfarande en hjärtefråga, och hennes största motivation är att göra en positiv skillnad för både häst och ägare.
Maja äger själv ett par lättfödda hästar som går på lösdrift med aktiv utevistelse, och hon fokuserar på att hålla hästarna så naturligt som möjligt, med gott om bra hö, rörelse och berikning.
St. Hippolyt Sverige AB
org. nr. 556775-4386
Tel. 0413 486 100
info@hippolyt.se
St. Hippolyt Nordic A/S
Øgelundvej 7, Blåhøj
DK-7330 Brande
CVR: DK 10026725
IBAN: SE6295000099604205200126
