Optimalt sett är foderplanen balanserad utifrån en analys av grovfoder med mineralanalys.
Både du och vi önskar att se glada hästar med glittrande ögon, energiskt galopperande över fälten med skinande päls, starka hovar, i korrekt hull och med välutvecklad muskulatur.
Bilden av denna häst innehåller det ideala.
Det är nämligen en häst som är redo att utföra den uppgift du ställer den inför. Oavsett om det handlar om hoppning, dressyr, ridturer eller något annat, kräver det goda resultatet alltid noggrant arbete.
Vi anser att det enda sättet att uppnå det goda resultatet är genom en balanserad utfodring kombinerad med artspecifik skötsel och förnuftig träning anpassad till varje häst och dess nivå, både fysiskt, psykiskt och mentalt.
Det finns flera element som påverkar en balanserad foderplan för varje individuell häst, och dessa element kommer vi att gå igenom här:
Hästens ålder
Hästens ålder påverkar foderplanen eftersom hästen har olika näringsbehov beroende på om den växer, är vuxen eller senior. En vuxen häst på 500 kg i underhåll behöver till exempel 20 g kalcium per dag, medan en växande häst som når 500 kg som fullvuxen behöver dubbelt så mycket, även om den vid 6 månaders ålder väger endast 215 kg!
Denna skillnad gäller för många näringsämnen. Men vissa näringsämnen behöver den unga hästen mindre av.
Därför har specialanpassade foderprodukter producerats för unga hästar.
Hästens ras
Hästens ras har särskild betydelse för hur mycket energi varje individuell häst behöver för att bibehålla rätt hull. Det är allmänt känt att raser som islandshästar och fjordhästar behöver mindre energi för att bibehålla korrekt hull än varmblodshästar, även om det finns skillnader i storlek mellan hästarna. Faktum är att fullblodshästar behöver mer energi än varmblodshästarna.
Om de lättfödda raserna, som islandshästen och fjordhästen, varmblodshästen och fullblodshästen alla vägde 500 kg skulle de ha följande energibehov i underhåll:
Lättfödd häst: 42 MJ ME/dag
Varmblodshäst: 55 MJ ME/dag
Fullblodshäst: 68 MJ ME/dag
Vår erfarenhet är också att lättfödda raser, särskilt de som har mycket päls, kan ha ett högre behov av vissa mineraler, även högre än varmblodshästarnas behov. Och foderplanen bör balanseras därefter.
Hästens vikt
Vikten påverkar självklart hästens näringsbehov. En fullvuxen häst på 200 kg i underhåll har klart lägre behov av alla näringsämnen än en motsvarande häst på 600 kg.
Men när det gäller vikt är det också viktigt att prata om hästens hull. Hästen kan väga 600 kg, men egentligen bör den väga 500 kg, vilket innebär att hästen har för mycket hull jämfört med det optimala och därmed är överviktig. I princip behöver en överviktig häst inte fler näringsämnen än en normalviktig häst. Den överviktiga hästen har inte fler muskelceller, hjärnceller eller immunförsvarsceller än en normalviktig häst. Den har fler och större fettceller, och dessa bör vi självklart inte föda upp eftersom hästen då bara kommer att bli ännu större. Det är därför viktigt att energitilldelningen till hästen anpassas till hästens optimala vikt och inte dess nuvarande vikt.
Det kan dock diskuteras om den ökade vikten och därmed belastningen på kroppen kan ge hästen behov av extra näringsämnen, på samma sätt som om den hade varit i arbete. Den ökade vikten belastar muskler, senor och leder på samma sätt som arbete skulle göra. Samtidigt vet vi från forskning att överviktiga hästar har en obalans i insulinomsättningen och en ökad inflammation i kroppen, vilket gör att den till exempel kan behöva mer zink och fler antioxidanter än vi tror. Hästens vikt har därför betydelse för hästens foderplan på många sätt. Både för att det är viktigt att föda enligt hästens optimala vikt för att inte över- eller underföda, men också för att ta hänsyn till de ökade behov som kan finnas om hästen antingen är för tunn eller tjock.
Hästens användning
Om hästen bara njuter på betet och du tar en skrittur då och då betraktas hästen som i underhåll. Men om du och hästen börjar arbeta mer i högre tempo, som trav och särskilt galopp, och över längre träningspass, ökar arbetsbelastningen och hästen får därför ett annat behov av näringsämnen. Nästan alla näringsämnen som hästen behöver ökar i mängd när den arbetar. Både energi, protein, vitaminer och mineraler. Dock ökar inte behovet av exempelvis jod och koppar lika mycket som för andra mineraler.
Hästens näringsstatus
Näringsstatus är ett intressant verktyg att arbeta med när det gäller att planera en balanserad foderplan för den individuella hästen. Hästens näringsstatus är ett uttryck för hästens intag och omsättning av foder och hur det påverkar den som organism, inklusive hull, utseende, funktion och prestation hos hästen.
Figuren här är en bra utgångspunkt för att bedöma hästens näringsstatus utifrån:
Från denna figur kan det avläsas hur hästens nuvarande foderplan fungerar på hästen, och därför kan en uppdaterad foderplan balanseras utifrån näringsstatus för att ge ännu bättre resultat i slutändan!
Hästens intag av grovfoder
Vi når nu ett av de helt avgörande elementen för en balanserad och väl fungerande foderplan för en häst. Nämligen grovfodret. De ovanstående elementen har utgått från hästens behov, där det intagna fodret ska försöka täcka dessa behov. I modern hästutfodring utgör grovfodret oftast mer än 90% av den totala kosten. Därför är det så viktigt att ha kunskap om innehållet i grovfodret så att alla ovan nämnda behov och element kan balanseras sinsemellan, och foderplanen därmed kan bli framgångsrik.
Lyckligtvis ser vi en ökande tendens till att det finns en analys av grovfodret från vinterns hösilage eller hö. Åtminstone en analys som anger innehållet av energi, protein, socker och fibrer. Dock ser vi en tendens till sjunkande mineralinnehåll i grovfodret, och det blir därför ännu viktigare att en sådan också presenteras när en balanserad foderplan ska utarbetas för den individuella hästen för att uppnå det önskade resultatet.
Innehållet i krubban beror också på mängden grovfoder som hästen intar. Många lättfödda hästar kommer att få tillräckligt eller kanske till och med för mycket energi genom den rekommenderade mängden grovfoder på minst 1,5 kg torrsubstans per 100 kg normalviktig häst.
Vi uppmanar dig därför att vara noggrann med att väga de dagliga mängderna, även om din häst äter vad den vill ha. För mycket och för lite kan få katastrofala konsekvenser för din häst. Samtidigt är mängderna väsentliga för att vi ska kunna hjälpa dig att beräkna en balanserad foderplan med gott resultat för din häst.
Källor
Equine Applied and Clinical Nutrition, 2013
