0 0,00 SEK
0 0,00 SEK
Skickas inom 2-4 arbetsdagar
Gratis foderrådgivning
Säker betalning med kreditkort

Det nyfödda fölet kräver extra uppmärksamhet!

Att mata ett nyfött föl innebär i princip bara att mata stoet korrekt och balanserat för att ge det bästa möjligheter att överföra tillräckligt med näringsämnen till fölet.

Fölungens tid är fantastisk! Att uppleva det nyfödda fölet på sina osäkra och långa ben, som ska lära sig att röra sig runt i den stora nya världen.

Men det är också den mest sårbara tiden i en ny hästs liv, och du bör därför ha extra fokus på utfodringen under denna tid. Både för fölet, men självklart också för stoet!

Att mata ett nyfött föl innebär i princip bara att mata stoet korrekt och balanserat för att ge det bästa möjligheter att överföra tillräckligt med näringsämnen till fölet.

Om det oväntade skulle inträffa att man står där med ett moderlöst föl, är det bra att känna till fölets grundläggande näringsbehov och naturliga foderintag. Men du kan också använda den här kunskapen för att säkerställa att fölet får den allra bästa starten i livet.

 

Råmjölk, immunförsvar och antikroppar

Det är viktigt att det nyfödda fölet får råmjölken från stoet så snabbt som möjligt, helst inom 4-6 timmar efter fölningen.

Råmjölken innehåller under denna period en hög andel antikroppar som är väsentliga för att fölet ska kunna bygga upp ett väl fungerande immunförsvar, vilket inte är utvecklat vid födseln.

Det kan vara närliggande att tro att stoet överför detta till fölet innan det föds, men de aktiva immunförsvarsämnena kan inte transporteras över till fölet, och därför måste fölet utveckla sitt immunförsvar efter födseln.

 

En stor häst på 600 kg producerar cirka 1-2 liter råmjölk, och det kan vara en bra idé att mjölka ut 1-2 dl och frysa ned till eventuella framtida fölningar nästa år om det skulle uppstå utmaningar.

Råmjölken produceras under den sista månaden av dräktigheten, och det är därför viktigt att stoet inte flyttas under denna period, eftersom hennes antikroppar då inte kommer att passa till miljön där fölet föds.

Eftersom fölet bör dricka råmjölken så snart som möjligt efter fölningen kan det vara svårt att hitta en ersättning om något går fel under fölningen, och det är en bra idé att ha en backup-plan. Du bör därför antingen ha fryst råmjölk hemma eller åtminstone veta var du snabbt kan skaffa något.

Fölets tarmsystem är utformat för att absorbera dessa antikroppar i upp till 16 timmar efter fölningen, så det är gynnsamt även om det har gått lång tid.

Om stoet dör under fölningen är det möjligt att mjölka ut något av råmjölken och ge till fölet.

Om du är osäker på om fölet har fått för lite råmjölk eller om det har fått det för sent kan veterinären ta ett blodprov för att kontrollera antikroppsnivåerna. Om dessa är för låga kan fölet få en blodplasmaöverföring.

Antikropparna från råmjölken har en begränsad livslängd i fölet. Redan efter 3 veckor har nivån halverats och efter 4 månader är de nästan helt förbrukade. Det innebär att fölet snabbt måste börja producera antikroppar självt för att få ett väl fungerande immunförsvar.

Råmjölken har också uppgiften att tillhandahålla tillräckligt med energi för att överleva de första dagarna. Fölet föds nämligen bara med energireserver för de första 4-6 timmarna av sitt liv. Det är dessutom mycket energikrävande för fölet att börja bära sin egen vikt och andas själv.

 

Du kan lyckligtvis stödja en god råmjölkproduktion till fölet genom att se till att stoets foder är balanserat efter de gällande behoven.

Flera studier har till exempel visat att om stoet utfodras med mycket spannmål/stärkelse eller dåligt grovfoder med hög andel mögel- och toxininnehåll är nivån av antikroppar i råmjölken betydligt lägre.

En brist på selen i stoets foder påverkar också innehållet av antikroppar i råmjölken negativt.

Dessutom föds föl med en brist på de viktiga A- och E-vitaminerna, eftersom de, precis som immunförsvaret, inte kan transporteras genom moderkakan. Men om stoets foder innehåller tillräckligt med A- och E-vitamin koncentreras det i råmjölken, och fölet får därmed ännu bättre förutsättningar att överleva de första dagarna.

 

Mjölkintaget

Föl som är under 1 vecka gamla diar normalt 2-3 gånger eller oftare per timme, och varje gång varar cirka 2 minuter.

Unga föl har en hög ämnesomsättning och små energireserver, främst lokaliserade i levern, vilket gör att de måste dia ofta för att inte använda de begränsade energireserverna i kroppen.

Vanligtvis omsätter ett föl 15% av sin kroppsvikt under det första dygnet, vilket motsvarar cirka 8 liter mjölk för ett föl som väger 50 kg. Samma föl kommer i slutet av den första levnadsveckan att omsätta cirka 12-15 liter mjölk per dag.

Ju äldre fölet är, desto färre gånger diar det per timme.

Om fölet av någon anledning inte kan få mjölk från stoet kan det ersättas med sto-mjölkersättning, och i krisfall kan det temporärt ersättas med komjölk (2 % fett) med tillsatt glukos (druvsocker). Det får inte vara sockerrör- eller rörsocker, eftersom fölet saknar enzymer för att bryta ner sackaros.

 

Tillväxthastighet

Föl växer snabbt i början, och de kan ha fördubblat sin födelsevikt när de är en månad gamla. Det innebär att ett föl med en födelsevikt på 50 kg ökar sin kroppsvikt med cirka 1,7 kg per dag.

Tillväxthastigheten minskar ju äldre fölet blir, men ökar vanligtvis igen på våren. Därför är det inte ovanligt att man upplever att fölet/ungstona växer i skov trots fri tillgång till bra foder.

 

Foderblandning

Vanligtvis börjar föl att intressera sig för annan mat än stoets mjölk när de är två dagar gamla och börjar smaka på stoets foder genom att härma hennes ätande.

Det är först när fölet är cirka 3 veckor gammalt som det börjar kunna smälta fast föda, men mikrofloran i tjocktarmen är inte fullt utvecklad förrän fölet är 3-4 månader gammalt.

Det innebär att ett föl som förlorar sin mor före 2 månaders ålder bör få största delen av sitt foder i form av sto-mjölk eller sto-mjölkersättning.

Ju yngre fölet är, desto större fördel är det att hitta en amma jämfört med att flaskmata fölet. En amma ger många fördelar för fölet eftersom hon alltid är tillgänglig för fölet och kan lära fölet om hästars beteende, som främst lärs genom att fölet observerar och imiterar sin mor.

 

Tarmmikrobiomet

Förutom att fölet föds utan antikroppar har fölet också en steril tarm vid födseln. Det betyder att det ännu inte finns några av de viktiga mikroorganismerna som kommer att bilda grunden för fölets tarmmikrobiom.

Idag vet man att tarmmikrobiomet, tidigare kallat tarmfloran eller mikrofloran, är involverat i hästens immunförsvar, ämnesomsättning, nervsystem och hormonsystem. Det är alltså ytterst viktigt att detta tarmmikrobiom utvecklas korrekt från början, eftersom det kan vara svårt att ändra stora delar av det senare i hästens liv.

Du kommer vanligtvis att uppleva att fölet äter av sin mors gödsel under den första perioden av livet för att kolonisera tarmen.

Det är därför viktigt att du fokuserar på att din häst har ett så bra tarmmikrobiom som möjligt för att kunna överföra det till fölet.

Här har det framför allt visat sig att olika jästkulturer i kombination med en hög mångfald av fibrer och örter har en gynnsam effekt.

Du kan stödja fölet direkt genom att låta det äta en stor mångfald av gräs och örter, så tarmmikrobiomet har något att kolonisera. Vid fölets första intresse för foder är det därför en bra idé att låta det smaka på foderråvaror som specifikt kan hjälpa till att utveckla tarmmikrobiomet.

Återigen är det gräs, örter, nukleotider, funktionella kolhydrater och korta peptider som är effektiva för detta ändamål.

Vårt Fohlengold LifeStart är just utformat för att hjälpa ditt nya föl här.

 

Behöver du hjälp med utfodringen av ditt alldeles unga föl, kontakta oss gärna direkt eller fyll i vårt foderplansschema på webbplatsen så återkommer vi inom en vecka.

Del denne artikel:
Facebook
Twitter
LinkedIn
Email

Innehållsförteckning

Relaterede indlæg
Kundvagn
Sök efter produkt eller artikel
Hippolyt logo
Återförsäljarlogin

Logga in med dina inloggningsuppgifter nedan

Har du problem? Kontakta oss