Utmaningarna kan vara stora under sommaren när det gäller utfodring av våra hästar. Vissa hästar går på sommarbete/daglig hage från april/maj månad och ända fram till september/oktober. Andra är inte på daglig hage utan hålls i samma rutin eller rytm året runt. Innehållet i gräset har förändrats under de senaste 50 åren, och näringsinnehållet är inte detsamma längre som det var förr. Detta beror både på gräsarter och produktionsmetoderna. Hästar som enbart går på gräs bör därför tilldelas någon form av vitamin-/mineraltillskott, eftersom särskilt mineralerna kan vara svåra att få i tillräcklig mängd från gräset under hela sommaren.
Inhägnad
Gräset kan under de första vårsmånaderna ha extremt hög sockerhalt. Därför är det alltid en bra idé att låta hästen vänja sig vid gräset långsamt om den inte har haft kontinuerlig tillgång till gräs under vintern. Om hästen har en känslig matsystem kan den lätt få matsmältningsproblem som kolik, diarré eller i värsta fall få fång. Därför kan en lugn och gradvis inhägnad vara nödvändig för att vänja tarmfloran att smälta de lättlösliga kolhydraterna som finns i vårens gräs. Det finns många sätt att hägna in hästen, och en metod är att låta den beta i 15 minuter första dagen och sedan öka med 15 minuter varje dag tills 4-5 timmars bete är nått. Därefter bör hästens matsystem ha vant sig vid gräset, och daglig bete bör nu vara möjligt.
Hur mycket och hur länge äter hästen
Hästar på daglig hage betar cirka 12,5 timmar av dygnets 24 timmar, detta kan under vissa perioder på året öka till 16-17 timmars bete. Betesintaget tenderar att vara högst vid soluppgång och solnedgång och lägst timmarna före soluppgång. Betesintaget ligger vanligtvis mellan 2-2,5 % torrsubstans av kroppsvikten. Eftersom hästar tenderar att beta på ett ställe och gödsla på ett annat kommer en mindre hage som inte sköts om att ha områden där hästarna överbetar samt områden där de inte alls vill äta där de gödslar. Detta kan minska betesmöjligheterna för hästarna, eftersom de helst vill beta minst en meter från gödselstacken på hagen.
Gräset – när växer det?
Det finns över 10 000 olika sorter av gräs över hela världen, och de olika gräsarterna har anpassat sig till olika miljöer, temperaturer, jordtyper, pH och vattenstress. De gräsarter som vanligtvis används i Norden är C3-gräsarterna, det vill säga de som trivs bäst i ett kallare klimat och börjar växa när temperaturen når cirka 7° och har optimal tillväxt mellan 16° och 24°. I varmare länder är det C4-gräsarterna som börjar växa vid cirka 15° och har optimal tillväxt mellan 32° och 35°. Skillnaden mellan de två kategorierna är att C3-gräsen ansamlar fruktaner och andra sockerarter som de sedan använder för tillväxt, medan C4-gräsarterna vanligtvis ansamlar sin energi i form av stärkelse. När växten växer och stjälken blir längre, desto större blir innehållet av cellulosa, hemicellulosa och lignin, det vill säga fibrer. Detta innebär också att innehållet av sockerarter, protein, mineraler och fetter minskar ju längre stjälken blir.
Lågfruktan-gräs innehåller fortfarande socker
Det finns stor variation mellan gräsarterna och hur mycket socker de kan ackumulera genetiskt, men även en lågfruktan-gräsblandning ansamlar fortfarande både fruktaner och andra sockerarter, dock i mindre utsträckning än andra gräs. Detta innebär att även om en lågfruktan-gräsblandning har valts för marken, kan det fortfarande vara mycket socker i gräset, särskilt under vårmånaderna. Gräsarterna som generellt ingår i lågfruktan-gräsblandningar inkluderar bland annat timotej, hundgräs, ängssvingel och engrapp med mera. Gräset behöver socker och fruktaner för tillväxt, och rätt temperaturer har stor betydelse här. Om det är under 5° på natten, vilket det ofta är under de tidiga vårsmånaderna, hämmas grästillväxten, och sockret används inte. Mängden socker i gräset påverkas av vädret, det vill säga hur varmt det är, och hur mycket regn som kommer samt gödsel med mera. Därför kan det vara lika mycket socker i gräset i augusti som det är i juni. Det är därför inte möjligt att säga säkert om första skörden har mer eller mindre socker än andra skörden. Det enda som med säkerhet kan visa sockerhalten är en analys.
Protein
Proteinhalten i gräset minskar ju längre gräset växer. I de allra tidigaste tillväxtstadierna kommer råproteinhalten att ligga mellan 16-20 %, men runt skördetiden kommer den att vara nere på 8-12 % råprotein och i vissa gräsarter ännu lägre. Den minskar ytterligare när gräset går i blom. Det kommer därför inte vara några problem med tillräckligt protein från gräset under de tidiga vårsmånaderna, men senare kan det bli ett problem, särskilt för avelsston och föl.
Vitaminer och mineraler i gräset
Gräset har under vårsmånaderna högt innehåll av vitaminer, särskilt A- och E-vitaminer, men gräset täcker också till stor del hästens behov av B-vitaminer. Så det är inte vitaminerna som saknas i gräset. Däremot innehåller gräset ofta för få mineraler för att täcka hästens behov under sommaren. Mineralinnehållet i gräset beror på vilken typ av gräs som växer på marken, men också på vilket tillväxtstadium växten är i. Så ju senare på sommaren det är och ju högre gräset är, desto lägre är mineralinnehållet. Generellt sett finns det inte samma mineralinnehåll i gräset längre som det var för bara 50 år sedan. Det diskuteras om det är jorden som är utarmad och därför inte innehåller samma mängd mineraler eller om det är gräsarterna, produktionsmetoderna med mera som är den verkliga orsaken till att vi inte längre har samma mängd mineraler i vår mat. 2010 och 2011 genomfördes en studie på grovfoder till hästar med 124 olika grovfoderproducenter i Sverige och Norge. Innehållet analyserades för både mikro- och makromineraler, och resultatet visade på stor variation, vilket innebär att det tyvärr inte går att gissa mineralinnehållet utifrån utseende, energiinnehåll med mera. Det konstaterades också att det generellt sett inte finns tillräckligt med mineraler för att täcka hästens behov.
Tillskott
När rätt tillskott ska väljas för hästen är det först och främst viktigt att titta på hästens behov. Går hästen på sommarbete och är inte i arbete kan ett mineraltillskott vara tillräckligt, men om hästen är i arbete kan det vara nödvändigt att tillföra en mer varierad utfodring. Gräset under våren har ett högt innehåll av vitaminer och mineraler, och hästen får därför ofta tillräckligt med vitaminer genom gräset under denna tid. Detta minskar dock under sommaren, i takt med att gräset växer. Därför är det viktigt att hästen åtminstone får ett vitamin- och mineraltillskott varje dag under sommaren. Dessutom är det en bra idé att välja en produkt av hög kvalitet och gärna med organiska mineraler och naturliga vitaminer. Det finns hinkar med mineraler och vitaminer till hagen där hästen själv kan ta det den behöver, men här kan det vara svårt att kontrollera om alla hästar får det de behöver eller om det är en enskild häst som får allt. Därför rekommenderas det att alla hästar utfodras individuellt för att säkerställa att varje häst får exakt den mängd den behöver.
